# ID: svediakorp-gov471207
# author: Marios Matsakis (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 477
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Först vill jag framföra mina uppriktiga gratulationer till föredraganden för hans utmärkta arbete.
John Bowis har på ett grundligt och framgångsrikt sätt behandlat alla de viktiga frågor som berör en strategi för psykisk hälsa i EU, och min grupp stöder helt hans betänkande.
När det gäller de ändringsförslag som har lagts fram kommer ALDE-gruppen att stödja ändringsförslagen 11 och 12 från PSE men med följande förslag till muntligt tillägg till vardera ändringsförslaget.
I båda ändringsförslagen bör orden ” några av ” föras in efter ordet ” i ” så att texten lyder: ” i några av de nya medlemsstaterna ”.
Detta är nödvändigt eftersom det som nämns i ändringsförslagen inte gäller alla nya medlemsstater, och det skulle vara olämpligt och felaktigt att inte klargöra detta.
Jag är säker på att alla som berörs kommer att kunna enas om denna lilla ändring.
När det gäller huvudinnehållet i betänkandet vill jag bara ännu en gång understryka ett par punkter.
För det första att psykisk ohälsa är någonting ytterst vanligt.
Det beräknas att ungefär 100 miljoner EU-medborgare kommer att drabbas av psykisk ohälsa under sin livstid.
Den psykiska ohälsan verkar inte vara så vanlig i det dagliga livet eftersom de flesta människor väljer att dölja den.
Nu är det dags att sluta förneka och skambelägga den psykiska ohälsan och att ta itu med den på ett öppet, rationellt och effektivt sätt.
För det andra har vi det faktum att den psykiska ohälsan tyvärr stigmatiseras i våra samhällen.
Enligt min uppfattning beror stigmatiseringen på att vi har begränsade kunskaper om hur hjärnan, ett av våra främsta livsviktiga organ, fungerar.
Hjärnan kan i likhet med andra livsviktiga organ som hjärtat och lungorna drabbas av sjukdom, vilket leder till dysfunktion.
Ett hjärta som fungerar dåligt kommer att ge upphov till hjärtsjukdom.
På samma sätt kommer en hjärna som fungerar dåligt att ge upphov till psykisk sjukdom.
Den huvudsakliga skillnaden är enligt min uppfattning att vi kanske inte ännu kan identifiera exakt den anatomiska och / eller histologiska och / eller biokemiska anomali som ger upphov till en speciell dysfunktion hos hjärnan.
Jag är säker på att vi kommer att kunna göra det i framtiden i takt med att våra vetenskapliga kunskaper inom neurologin och neurovetenskapen gör framsteg.
Psykisk sjukdom bör därför inte vara någonting att skämmas över.
Den psykiskt sjuka patienten är inte annorlunda än en hjärtpatient eller vilken annan patient som helst.
Avslutningsvis önskar och hoppas jag verkligen att betänkandet kommer att markera slutet på den mörka tiden i vårt sätt att förhålla oss till psykiska störningar och början på en ny tid som präglas av förståelse när det gäller såväl behandling som förebyggande av psykisk ohälsa.
