# ID: svediakorp-gov471206
# author: Dorette Corbey (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 357
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Europeiska unionen har inte många befogenheter på folkhälsoområdet och så bör det också förbli, eftersom folkhälsan framför allt är medlemsstaternas ansvar.
EU har dock en mycket viktig kompletterande funktion: gemensam forskningspolitik där folkhälsan är en viktig beståndsdel samt åtgärdsprogram för folkhälsan i syfte att förbättra kvaliteten på vård och behandlingsmetoder genom utbyte av uppgifter, sammanslagning av sakkunskap och genom att länderna drar lärdom av varandra.
Eftersom detta tillvägagångssätt har särskilt goda förutsättningar på folkhälsoområdet, herr kommissionsledamot, så välkomnar jag grönboken.
Jag tackar också John Bowis för hans engagemang och delaktighet i detta.
Han har skrivit ett utmärkt betänkande.
Det har påpekats flera gånger under kvällens lopp att en av fyra européer, eller hundra miljoner av oss, får en allvarlig sjukdom minst en gång i sitt liv.
Detta är tragiskt och motsvarar också tre – fyra procent av BNP.
Psykiska problem omfattar en lång rad tillstånd och kan handla om allt från flickors och unga kvinnors ätstörningar, om alkoholism och narkotikamissbruk till beteendestörningar, depression och andra psykiska sjukdomar.
Det är svårt att ta fram framgångsrika behandlingsmetoder för dessa sjukdomar.
Ta till exempel narkotikamissbruk.
På vilket sätt övervinner man narkotikamissbruk bäst?
Med läkemedel, metadon, samtalsterapi eller ett Narcononprogram med bastubad och vitaminer?
En seriös jämförelse av olika rehabiliteringsmetoders framgångar skulle vara användbar.
Eller ta ätstörningar och depressioner: det finns framgångshistorier, men precis lika många misslyckanden.
Det som betyder något är att sakkunskap samlas, att praktiserande läkare drar lärdom av varandra, att patienter eller missbrukare blir medvetna om framgångsrika behandlingsmetoder.
På så sätt är det också lämpligt att inrätta en europeisk grupp för samordning av sakkunniga dit patienter, missbrukare och vårdinstitutioner bör knytas.
Den bör sedan omvandlas till en slags hjälpcentral med en webbplats där en av fyra européer med familjer kan söka hjälp när de drabbas av psykiska problem.
Det är ett bra sätt för samarbetet inom EU att komma till sin rätt.
