# ID: svediakorp-gov471204
# author: Irena Belohorská (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Frågan om psykisk hälsa är inte något nytt fenomen, utan har diskuterats en hel del på senare i tid i Europa och USA.
Jag skulle vilja betrakta frågan från arbetsmiljösynpunkt, eftersom arbetsmiljön bidrar till den försämrade psykiska hälsan.
Insatserna för att förbättra våra regioners ekonomi och välstånd har lett till ändrade arbetsvillkor.
Distansarbete, mer intensiv användning av kommunikationstekniker, ändrade arbetsrutiner, ökad rörlighet – allt har påverkat arbetstagarnas psykiska hälsa.
Arbetslivets krav på flexibilitet, utbildning och kompetens har blivit hårdare med följden att medelålders och äldre arbetstagare inte kan anpassa sig till de ändrade villkoren.
Den ständiga stressen ger upphov till psykiska problem.
Utöver de medicinska aspekterna av frågan måste de ekonomiska följderna av befolkningens försämrade psykiska hälsa bekräftas.
Stress leder till högre sjukfrånvaro, sämre prestation på arbetet och problem bland kolleger på arbetsplatsen.
Eftersom folkhälsan står på medlemsstaternas nationella dagordningar och eftersom EU har begränsade befogenheter på området måste vi uppmärksamma de länder som har större problem och mindre tillgängliga medel för att avhjälpa problemet.
Trots det stora antalet självmord i Nordeuropa och Storbritannien anser jag att vi framför allt bör uppmärksamma de nya medlemsstaterna, där fem länder har den högsta självmordsfrekvensen inom EU.
Länder i Mellan- och Östeuropa, inklusive Slovakien, har gått igenom stora förändringar, och deras medborgare har tvingats anpassa sig till en ny arbetsmiljö, skaffa ny kompetens och nya rutiner som överensstämmer med Västeuropas.
De har mycket snabbt tvingats omskola sig och leda nya och mer sofistikerade processer, vilket påverkat framför allt medelålders och äldre arbetstagare negativt.
Dessutom har ovannämnda länder drabbats av hög arbetslöshet, vilket också bidrar till försämrad psykisk hälsa.
Det har funnits förslag på att ett nytt organ ska inrättas för att behandla det här problemet.
Jag håller inte med om det.
Jag anser att det vore betydligt mer effektivt att omstrukturera de befintliga organen, däribland de som direkt hanterar frågor som rör psykisk hälsa.
