# ID: svediakorp-gov471201
# author: Hiltrud Breyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag hoppas att denna grönbok äntligen ska sända en signal om att den psykiska hälsan i EU måste förbättras.
Större politisk medvetenhet om EU-medborgarnas psykiska välbefinnande har saknats länge.
Jag anser dock att det är allvarligt att det inte finns någon övergripande analys av orsakssambanden vare sig i betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet eller i kommissionens förslag.
Vi vet att miljöföroreningar, dålig kosthållning och livsmedelsallergier påverkar både det fysiska och det psykiska välbefinnandet.
De effekter som giftiga kemikalier har på hormonbalansen är uppenbara.
Det finns ett akut behov av att äntligen genomföra en analys av neurologiska störningar till följd av miljögifter och bekämpningsmedel, och av sambandet mellan koncentrationssvårigheter (ADD) och livsmedelsintolerans.
Vi vet också att till exempel högt begåvade barn och ungdomar ofta felaktigt ges psykiatrisk behandling på grund av att man inte förstår deras begåvning.
Det måste finnas en bättre beredskap att hantera även denna fråga.
Detta är även skälet till min oro över risken för att läkemedelsindustrin ska förstärka denna trend och lansera läkemedel som den enda lösningen.
Vi måste hantera frågan om behovet av en övergripande strategi som innefattar analys och behandling i stället för att i ännu högre grad medicinera och patologisera livsskeenden.
Det är trots allt oacceptabelt att friska, livliga barn, barn som tidigare skulle ha betraktats som fullt friska, nu ska få diagnosen ADD eller ADHD och ordineras medicin.
På samma sätt är det oacceptabelt att ungdomar exponeras för omfattande våld i medierna och därefter stämplas som psykiskt sjuka och ordineras medicin.
Vi måste också fråga oss själva om det någonsin kan finnas en garanti för lycka i vårt konsumtionssamhälle och om det därför är att ge en felaktig signal att automatiskt behandla människor med antidepressiva läkemedel varje gång de sörjer eller känner sig nere, vilket vi alla drabbas av någon gång.
Jag är därför oroad över att vi går fel väg med denna grönbok, och även med en vitbok.
Vi borde analysera orsakssambanden och inte enbart lita till läkemedelsförskrivning.
Parlamentets krav att läkemedel bara ska användas som en sista utväg, när orsakerna till den psykiska ohälsan har blivit ordentligt utredda, bör stå i centrum, och vi får inte bli lakejer åt läkemedelsindustrin och ägna oss åt att i ännu högre grad medicinera och patologisera livsskeenden och processer.
