# ID: svediakorp-gov471192
# author: Marie-Hélène Aubert, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr kommissionsledamot!
Förfalskning av läkemedel är mycket riktigt ett gissel som är särskilt allvarligt och som dessvärre inte är någon ny företeelse, utan har varit känt under flera år.
Vi kan därför hoppas att våra kollegers fråga, som kommer så lämpligt i tiden, äntligen ska ge resultat.
Samtidigt är huvudskälet till förfalskningen att läkemedlen är alltför dyra för fattiga länder och deras befolkningar.
Den första åtgärden borde därför vara att se till att fattiga länder och de allra mest utarmade befolkningsgrupperna får tillgång till generiska läkemedel.
Detta har min kollega redan tagit upp.
Generiska läkemedel utgör fortfarande en alltför liten del av läkemedelsmarknaden.
Jag vill heller inte att kampen mot förfalskning ska bestå i att förstärka patentskyddet inom läkemedelsbranschen och därmed trygga de redan avsevärda vinsterna för läkemedelsindustrin inom många sektorer i framtiden.
Det viktigaste är därför att främja utvecklingen av en folkhälsopolitik i de berörda länderna och även verka för att rättsstatsprincipen tillämpas.
Detta är verkligen det allra viktigaste.
Ingenting kan göras utan livskraftiga stater och allmän folkhälsopolitik, som framför allt gör det möjligt att övervaka läkemedlen och etablera apotek i enlighet med vederbörligen fastställda regler.
Frågan om en allmän hälsovårdspolitik är grundläggande, och detta gäller även förebyggande åtgärder.
Hälsa handlar ju inte bara om läkemedel.
Att svälja tabletter är med andra ord inte den enda vägen till god hälsa.
Smutsigt dricksvatten är till exempel en dödsorsak i många utvecklingsländer.
Ett annat exempel är aids.
Förfalskning av läkemedel är mycket vanligt på det området, och vid konferensen i Onusida nyligen fästes stor vikt vid förebyggande åtgärder.
Det är därför även genom politik för förebyggande åtgärder, information och utbildning och genom att förlita sig på det praktiska kunnandet i de lokala samhällena som problemet kan få en lösning, inte bara genom att släppa ut tiotals substanser på marknaden till skyhöga priser.
Sammanfattningsvis anser jag att vi i kampen mot förfalskning måste börja med att förstärka de befintliga åtgärderna och samordna dessa bättre.
Därefter måste vi framför allt hjälpa utvecklingsländerna och de allra fattigaste länderna att utvecklas till livskraftiga stater och inrätta en allmän politik som omfattar alla hälsoproblem, inte bara tillgången till läkemedel.
