# ID: svediakorp-gov471190
# author: Karin Scheele, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill först tacka Thierry Cornillet, vars initiativ vi kan tacka för vår debatt här i dag och antagandet av en resolution om denna viktiga fråga i morgon.
I början av sitt anförande redogjorde han för WHO: s definition av vad som avses med förfalskning av läkemedel.
Detta anser jag vara mycket viktigt, eftersom diskussionen av denna fråga lätt kan hamna på ett sidospår, där många av oss tror att det handlar om att säga ja eller nej till generiska läkemedel.
Genom att ge denna definition och genom sitt ställningstagande klargjorde han att förfalskning kan beröra såväl patenterade som generiska läkemedel.
Som också redan har klargjorts är det främst så kallade livsstilsläkemedel som förfalskas i utvecklingsländerna, och vi har ju alla själva råkat ut för dessa mängder av skräppostmeddelanden med erbjudanden om läkemedel till låga eller mycket låga priser.
I utvecklingsländerna förfalskas läkemedel för behandling av sjukdomar som malaria, tuberkulos och hiv / aids.
Ibland kan förfalskade läkemedel mot lindriga åkommor som hosta till och med leda till ett stort antal dödsfall, när giftiga kemikalier som normalt används i frostskyddsmedel har tillsatts.
Enligt WHO avled 30 personer i Kambodja 1999 efter att ha tagit förfalskade malarialäkemedel.
Det finns en hel förteckning över sådana tragiska fall, och dessutom finns det sannolikt många fler fall som aldrig rapporteras.
Därför går det inte att sammanställa någon statistik över problemet med detta slags kriminell verksamhet.
Detta problem berör alla delar av världen, men utvecklingsländerna drabbas givetvis allra hårdast.
Det är återigen fattigdom och bristande tillgång till hälsovård som ligger bakom.
När människor inte har råd med de läkemedel de behöver försöker de skaffa fram dem billigare via inofficiella kanaler.
Detta kan därför inte bekämpas ordentligt utan effektiv hälsovård och läkemedel till rimliga priser.
Åtgärderna för att främja immateriella rättigheter är bra och lämpliga som en del av strategin, men man går inte till botten med problemet.
Det är viktigt – och här vill jag också tacka kommissionsledamot Günter Verheugen för hans bestämda och tydliga klargörande av detta – att vi hjälper de berörda länderna att bygga upp sin kapacitet för att tillverka säkra läkemedel i, och importera sådana läkemedel till, sina egna länder.
