# ID: svediakorp-gov471135
# author: Günter Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– I en globaliserad värld är den europeiska industrins konkurrenskraft avgörande för tillväxten och sysselsättningen.
De förslag som kommissionen lagt fram om en modern industripolitik är specifikt avsedda att inte bara göra det mesta möjliga av den europeiska industrins sysselsättningspotential, utan även att förstärka denna potential ytterligare.
Det finns alltså en ganska direkt koppling mellan sysselsättningspolitiken och industripolitiken.
Jag är tacksam för er fråga, eftersom den ger mig chansen att slå fast att den industripolitik som jag och hela kommissionen vill främja inte är en politik som värnar om aktieägarvärdet.
Syftet med denna industripolitik är i stället att säkra högkvalitativa arbetstillfällen på lång sikt i Europa.
Huvudmålet för den politik jag vill värna om är att ge människor högkvalitativa arbetstillfällen, och tillräckligt många arbetstillfällen.
I motsats till den åsikt som tidigare fördes fram i Europa är vi i dag mer övertygade än någonsin om att detta mål inte kan nås utan en stark industribas i Europa, det vill säga en industri som är stark, högpresterande och konkurrenskraftig.
Jag vill även göra er uppmärksamma på vissa delar av vår politik som specifikt rör kopplingen mellan industripolitiken och sysselsättningspolitiken.
Jag vill framför allt nämna Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som nu har inrättats på förslag av kommissionen och vars medel främst är avsedda att hjälpa arbetstagare som drabbats av snabba strukturförändringar att förstärka sin kompetens eller finna ett nytt arbete.
Jag vill betona för er att kommissionen för närvarande håller på att utarbeta en politik som ska komma till rätta med kompetensbristen i Europa, förbättra arbetstillfällenas innehåll och förbättra sysselsättningsmöjligheterna inom ett flertal sektorer, särskilt informations- och kommunikationsteknik, maskinbyggnad, textil- och läderindustrin och olika områden för råvaruproduktion och tillverkningsindustri.
EU verkar även för bättre fungerande arbetsrelationer och är starkt engagerat för företagens sociala ansvar.
Er fråga ger mig också tillfälle att klargöra för de europeiska företagen att höga vinster aldrig kan vara ett företags enda mål, eftersom europeiska företag alltid har en social funktion att fylla.
Företagen har ett ansvar gentemot samhället, ett ansvar som framför allt består i de arbetstillfällen företagen genererar.
Som ni märker går det i praktiken inte att bedöma vår industripolitik skilt från sysselsättningspolitiken.
Möjligen kan den sammanfattas i en enda mening.
Modern europeisk industripolitik är ytterst viktig och nödvändig för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna.
