# ID: svediakorp-gov471127
# author: Günter Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 620
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
Jag måste börja med att påpeka att kommissionen inte har något direkt ansvar för konkurslagen.
Eftersom detta dock är ett område av stor betydelse för små och medelstora företag överväger kommissionen att fungera som förmedlare.
Vi har sett till att beprövade förfaranden har offentliggjorts, och vi uppmuntrar medlemsstaterna att anta dem.
Enligt kommissionens mening är dess arbete inriktat på att förebygga konkurser och främja omstrukturering snarare än på att avveckla företag.
Vi arbetar på att få till stånd mer företagsvänliga bestämmelser om konkurser där bedrägeri inte förekommer, och vi överväger också hur vi kan stödja nyetableringar och ge företag en andra chans.
I Europeiska stadgan för småföretag hänvisar man faktiskt till att vissa konkurser kan inträffa ett ansvarsfullt initiativ och entreprenörmässigt risktagande till trots, och därför behöver nationella insolvenslagar granskas mot bakgrund av beprövad bästa praktik.
Olika steg har tagits i detta syfte.
I början av 2001 hölls ett seminarium i Noordwijk om företag som misslyckas, där de viktigaste frågor som diskuterades var förbättring av konkurslagstiftningen och förebyggande av obestånd.
I mitten av 2002 offentliggjordes undersökningen ” Konkurs och nyetablering ”, som innehöll en samling uppgifter om rättsliga och sociala konsekvenser av företagskonkurser.
Denna undersökning utgjorde grunden för kommissionens ” Best Procedure ” -projekt ” Omstrukturering, konkurs och nyetablering ” 2003, som var inriktat på de två frågorna om i vilken utsträckning nationell insolvenslagstiftning var ett hinder för ett företags fortbestånd och möjligheter att göra en nyetablering, och vilken effekt misslyckandestämpeln har dels på utsikterna till framgång när ett företag nyetableras efter att ha misslyckats, dels på entreprenörsandan i allmänhet.
Resultaten från projektet redovisades i en rapport i syfte att stödja trenden i Europeiska unionens politiska beslutsfattande att förändra insolvenslagstiftningens rättsliga ramar.
De principiella rekommendationerna och riktlinjerna sträckte sig från en betoning av nyttan med extern rådgivning för att förhindra konkurser via betydelsen av moderniserad och tillförlitlig insolvenslagstiftning för att främja uppgörelser och omstruktureringsåtgärder till vikten av att göra en klar åtskillnad mellan bedrägliga konkurser och icke-bedrägliga, samtidigt som man i rapporten också beskriver de olika relevanta rättsliga konsekvenserna.
Rapporten bidrog verkligen till att intensifiera ansträngningarna i hela Europeiska unionen att reformera insolvenslagstiftningen.
Som svar på ett antal ståndpunkter antagna i grönboken ” Entreprenörskap i Europa ” utökade kommissionen 2004 EU: s handlingsplan för entreprenörskap genom att lägga till företagskonkurser som en prioriterad fråga med tre specifika mål.
Det första av dessa mål var att medlemsstaterna bör främja genomförandet av rekommendationerna från gruppen av experter på ” omstrukturering, konkurs och nyetablering ”.
Det andra var att företagsmisslyckanden bör förstås bättre, och det tredje var att främja förebyggande åtgärder för företag i riskzonen.
Förutom det andra och tredje målet håller kommissionen som ett led i det fleråriga projektet ” Stigma of Failure and Early Warning Instruments ” för närvarande på att utarbeta ett informationspaket och självutvärderingstest som gör det möjligt för entreprenörer att på ett tidigt stadium när utsikterna att få hjälp fortfarande är goda inse de riskfaktorer som påverkar deras företag.
Den 28 mars 2006 arrangerade kommissionen en konferens i Bryssel om ämnet konkurrens och nyetablering, där man granskade metoder att förebygga konkurser och hur man skulle kunna motverka misslyckandestämpeln och främja nyetablering efter icke-bedrägliga företagskonkurser.
Det finns positiva tecken på att dessa prioriteringar tas upp på nationell nivå genom de nationella reformprogrammen för 2005 i anslutning till Lissabonstrategin, som lades fram av ungefär en tredjedel av medlemsstaterna – och jag kan lägga till att Grekland tillhör dessa – inbegripet planer för reformering av medlemsstaternas konkurslagar.
