# ID: svediakorp-gov471102
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,095
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka samtliga talare för deras bidrag till diskussionen denna eftermiddag.
Vi förstår att de är mycket bekymrade över detta globala problem och hur EU påverkas av det.
Innan jag fortsätter vill jag försäkra Avril Doyle om att denna diskussion inte har använts som täckmantel av kommissionen, av den enkla orsaken att det var parlamentet och inte vi som bad om denna debatt.
Så det handlar inte om någon mörkläggning.
Dessutom, vad gällde mitt misstag att inte nämna Irland bland de länder som har lämnat in en nationell fördelningsplan finns den förvisso här bland mina papper.
Jag sa tio medlemsstater, och jag tyckte att jag nämnde Irland, men om ni inte hörde detta så har ni rätt.
Vad beträffar översynen på längre sikt håller jag nu på att förbereda en högkvalitativ granskning av EU: s system för handel med utsläppsrätter, i syfte att fastställa de förbättringar som ska göras efter 2012.
Detta har inte kunnat göras tidigare eftersom vi fram till och med den 30 juni 2006 inte ens hade mottagit uppgifterna om de faktiska utsläppen.
Utsläppen rapporterades den 15 maj 2006, men vissa länder skickade in uppgifterna om sina faktiska utsläpp den 30 juni 2006.
Hur skulle vi ha kunnat genomföra en granskning innan vi hade mottagit uppgifterna om de faktiska utsläppen?
Senare i år, efter det att EU: s översynsrapport om systemet för utsläppsrätter har antagits under de kommande veckorna, kommer kommissionen att tillsätta en intressegrupp inom ramen för det europeiska klimatförändringsprogrammet för att intensifiera debatten om översynen.
Jag tror fullt och fast att vi behöver inrikta oss på översynsdebatten i ett tidigt skede av processen för att garantera ett högkvalitativt resultat.
De prioriterade frågor som kommer att behandlas i översynen är således en harmonisering och utvidgning av direktivets räckvidd, ytterligare harmonisering och bättre förutsägbarhet när det gäller fastställandet av mängden utsläppsrätter och fördelningsprocessen – med hänsyn till bland annat konkurrenskraft, bättre efterlevnad och tillämpning av bestämmelserna, en koppling till handelssystem i tredjeländer, samt en ökad delaktighet från utvecklingsländerna.
Kommissionen har redan bekräftat att den avser att ta itu med luftfartens påverkan på klimatförändringen genom handel med utsläppsrätter.
Det finns ett stort antal goda idéer för att handeln med utsläppsrätter ska bli mer effektiv, däribland att tillhandahålla längre säkerhet när det gäller utsläppsrätter samt att öka harmoniseringen på flera områden.
Vi behöver mer tid för att diskutera och ytterligare utveckla dessa värdefulla idéer.
Jag strävar därför efter att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag under loppet av 2007.
Här vill jag ge ett kort svar med hänsyn till den oro som uttrycktes för att elföretag skulle göra oväntade vinster genom att prissätta utsläppsrätterna, trots att de får dem gratis.
Vissa företag har gjort detta.
Elpriserna steg, inte enbart på grund av systemet för handel med utsläppsrätter, utan huvudsakligen på grund av de höga oljepriserna samt avsaknaden av konkurrenskraft på el- och gasmarknaden, vilket tyder på en bristande avreglering.
Men, som en kollega nämnde, kanske skulle en auktionering kunna vara en lösning, tillsammans med en avreglering.
På så sätt skulle vi undvika att elföretagen gjorde oväntade vinster och att konsumenterna fick betala ett högre elpris.
I enlighet med direktivet är auktionering tillåten under den andra handelsperioden, med upp till 10 procent.
Detta är en av de frågor som vi kommer att diskutera under direktivets översynsperiod.
Om vi ser tillbaka kan vi konstatera att det finns en hållbar infrastruktur för handeln med utsläppsrätter, och att marknaden för utsläppsrätter utvecklas relativt bra.
Under det första verksamhetsåret, 2005 – åtminstone enligt uppgifter från Världsbanken – rapporterades motsvarande 320 miljoner utsläppsrätter ha köpts och sålts via mellanhänder på marknaden.
Dessa värderades till mer än 6 miljoner euro.
Så ingen kan säga att systemet för handel med utsläppsrätter har misslyckats.
Under 2006 har den månatliga handelsvolymen stadigt ökat, med volymer motsvarande 80 till 100 utsläppsrätter under en produktiv månad.
Ett antal organiserade börser inom EU erbjuder plattformar för handel med utsläppsrätter, och flera andra mellanhänder, såsom mäklare, är också aktiva på marknaden.
Jag vill säga några ord om det så kallade överutbudet av utsläppsrätter till anläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.
Det stämmer att vi hade omkring 3 procent fler utsläppsrätter fördelade än mängden faktiska utsläpp.
Detta kan ha haft olika orsaker, varav en kan ha varit att man inom företagens anläggningar påverkades av systemet för utsläppsbesparingar och de skyldigheter som följde av systemet, och att man därigenom minskade utsläppen på det mest närliggande och enklaste sättet genom att till exempel förbättra energieffektiviteten, eller genom andra enkla åtgärder.
Detta var fallet i Tyskland, där vi fick en verklig minskning av koldioxidutsläpp från anläggningar.
En annan orsak kan vara den mycket milda vinter som vi hade under 2005, vilket minskade kostnaderna för uppvärmning.
Vad som kanske var huvudorsaken var att de företag som deltog i systemet var överoptimistiska över tillväxten inom sina företag och att de följaktligen överskattade sina utsläpp, samtidigt som medlemsstaterna var nöjda över att kunna godta företagens siffror.
Men vi har klargjort för medlemsstaterna att direktivets tolv kriterier ska följas under den andra handelsperioden, och det gäller särskilt för de länder som inte har förbundit sig att uppnå de individuella fördelningsmålen, vilket kommer att bidra till EU: s övergripande mål.
Dessutom måste de faktiska utsläpp som vi nu har beaktas till fullo.
Jag kommer att vara hård men rättvis gentemot medlemsstaterna när det gäller de nationella fördelningsplanerna, och jag gläder mig mycket åt det stöd för denna strategi som ni har visat genom era inlägg i dag.
Det åligger först och främst regeringarna att föreslå planer till kommissionen, som i sin tur ska se till att EU: s system för handel med utsläppsrätter bidrar till att uppnå våra fördelningsmål.
Samtidigt bör samtliga aktörer delta i processen för att förbättra och utvidga EU: s system, i syfte att säkerställa en global kolmarknad som kan bidra till den utsläppsminskning som krävs för att bekämpa klimatförändringen.
Jag vill tacka er för denna rika debatt med uppmuntrande och viktiga inlägg, samt för ert fortsatta stöd till kampen mot den globala uppvärmningen och hotet mot framtidens generationer.
