# ID: svediakorp-gov471070
# author: Thomas Mann (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Två ledamöter av Europaparlamentet från olika politiska grupper har tillsammans utarbetat ett betänkande om en europeisk social modell för framtiden, och deras insatser har lett till resultat.
I den europeiska sociala modellen definieras en gemensam värdegrund, men också mångfalden i de nationella systemen.
De värderingar som vägleder oss är bl.a. solidaritet, social rättvisa, tillträde till utbildning och sjukvård, men det sätt på vilket de genomförs i praktiken är medlemsstaternas behörighet, vilka har olika modeller, den nordiska, anglosaxiska, kontinentala modellen eller Medelhavsländernas modell.
Både globalisering och störande demografiska trender gör att de nationella sociala trygghetssystemen i hög grad utsätts för risker.
Här måste långtgående reformer genomföras om hållbar finansiering ska kunna garanteras.
Systemen måste bli mer dynamiska och får inte längre vara så rigida som de har varit.
Något som jag finner lovvärt i betänkandet är främjandet av små och medelstora företag som fortsätter att skapa de flesta jobben och lärlingsplatserna samt flexibilitet och säkerhet, den innovativa strategi som kombinerar flexibla arbetsmarknader, modern organisering av arbetet, säkerhet och socialt skydd.
Det finns dock tre problemområden, och det är inte bara tyskarna i gruppen för Europeiska folkpartiet som klassar dem som sådana.
Det första området finns i punkterna 13 och 14, där den öppna samordningsmetoden diskuteras, vilken inte får bli ett nytt lagstiftningsförfarande, utan kan godtas endast om den begränsas till utbyte av erfarenhet och bästa praxis.
Både de nationella parlamenten och arbetsmarknadens parter måste delta i den.
Det andra problemområdet återfinns i punkt 23, där det anges ett brådskande behov – en begäran som ursprungligen kommer från Stephen Hughes – ett ramdirektiv om tjänster i allmänhetens intresse, men det är uppenbart att det nuvarande läget i förhandlingarna kännetecknas av stagnation.
För det tredje finns fonden för globaliseringsanpassning i punkt 31.
Vi förkastar idén om att omflyttning av företag skulle finansieras från EU-nivå.
Vi behöver varken omfattande förfaranden för godkännande eller ny byråkrati, och vi behöver verkligen inte privatisering av offentliga medel.
Åtgärder för att ge de arbetstagare som påverkats av globaliseringen ytterligare utbildning och omskolning är acceptabelt, men ingenting annat är det.
Vi räknar med att Europaparlamentet stöder denna linje, och om parlamentet gör det kan vi rösta för att anta betänkandet i sin helhet.
