# ID: svediakorp-gov471058
# author: Sepp Kusstatscher, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 243
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag är säker på att alla i princip är överens om den europeiska sociala modellen, även om det de säger bara är tomma ord.
Vem kan vara motståndare till en gemensam värdegrund, eller vara emot fred, social rättvisa, frihet, jämställdhet och så vidare?
I EU-politiken finns det gott om fina principer och riktlinjer, men i vardagslivet vid sidan om råder fortfarande en bister verklighet med målsättningen att göra kortsiktiga vinster och där samvetslöst utnyttjande och konkurrens är vardag.
Många är passiva åskådare till eller blundar inför att få blir rikare, och allt fler människor blir allt fattigare.
I detta dokument hänvisas bara i förbigående till de mest allvarliga sociala problemen, såsom extrem fattigdom, diskriminering mot invandrare och de långtidsarbetslösas grymma öde.
I dokumentet belyses inte ojämlikhet och orättvisor tillräckligt starkt, och detta måste bero på subsidiaritetsprincipen – även om den i grunden är en bra princip.
Om det man kallar harmonisering av ekonomin ska anses som det mest självklara i världen borde EU också säga ja till harmoniseringsåtgärder på det sociala området och börja harmonisera skatterna och sedan övergå till att diskutera minimiinkomster, grundinkomster och medborgarlön, och att sedan i synnerhet säga ja till harmonisering av pensionssystemen.
Rättvisa kan endast vara en giltig princip i EU om lagstiftningen i hela Europa ger fullständigt skydd åt de svagaste samhällsmedborgarna.
