# ID: svediakorp-gov471049
# author: Proinsias De Rossa (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 463
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det initiativbetänkande som jag har utarbetat tillsammans med José Albino Silva Peneda, med nödvändigt stöd från vår respektive personal, är ett mycket viktigt bidrag till den pågående debatten om Europas framtid och den roll som Europas sociala modell kan spela i att ge nytt liv åt enandet av vår kontinent.
Det råder i dessa dagar inga tvivel om att skapandet av EU har varit en mycket effektiv och framgångsrik fredsprocess.
Vad man inte lika lätt erkänner är att det även har varit en framgångsrik process i riktning mot välstånd.
I sin bok ” Den europeiska drömmen ” kommenterar Jeremy Rifkin den anmärkningsvärda återhämtningen bland europeiska länder efter andra världskriget.
Att Europa gick om Förenta staterna i fråga om tillväxt i ett halvt sekel fram till mitten av 1990-talet, genom att utveckla och få till stånd en betydande social infrastruktur som bidrog till att välstånd kunde delas gemensamt, var en anmärkningsvärd prestation.
Denna framgång grundade sig inte på djungelns lag, utan på ett socialt kontrakt genom vilket arbetande människor delade på det välstånd som skapats, och deras beroende av samhället skulle även gynnas genom tillhandahållandet av allmänna offentliga tjänster.
Vi befinner oss nu i en ny period – en helt ny teknisk revolution, en revolution i fråga om vår befolknings åldersstruktur och globaliseringen av kapital – där det finns ett växande behov av att skapa en transnationell demokrati som på ett effektivt sätt kan styra dessa nya fenomen.
I betänkandet erkänner man att de utmaningar vi står inför inte kan tas itu med genom återupplivade dogmer, vare sig vänsterns eller högerns.
Det är inte samma sak som att säga att det inte finns några filosofiska skillnader längre, men det är att hävda att dessa skillnader håller på att omdefinieras av de objektiva villkoren i den värld vi lever i just nu.
I betänkandet upprepas att Europas grundläggande värderingar, såsom jämlikhet, solidaritet, fördelning och icke-diskriminering, omsorg om unga, äldre och sjuka genom allmänna offentliga tjänster, måste försvaras i de nödvändiga reformer som redan är i gång.
Man upprepar även att vår sociala modell inte är ett hinder för konkurrenskraft och tillväxt, utan att det i själva verket är en nödvändig beståndsdel om vi ska åstadkomma den sorts hederliga europeiska samhälle som våra medborgare uppenbarligen önskar.
Vidare konstateras åter att konceptet ” flexibel säkerhet ”, som min kollega Poul Nyrup Rasmussen banade väg för i Danmark, kan bidra till att underlätta reformer eftersom människor förhindras från att drabbas av fattigdom till följd av dessa, och om det anpassas efter varje medlemsstats behov kan det vara ett viktigt verktyg i processen.
