# ID: svediakorp-gov470961
# author: Marian Harkin (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 381
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag stöder fullständigt föredragandens utmärkta förslag att dela de finansiella ramprogrammen i två separata program.
Detta borde bidra till att säkerställa att de båda programmen blir mer inriktade samt att vart och ett ges den synlighetsnivå och finansiering som det förtjänar.
Daphneprogrammet har varit ett viktigt instrument när det gäller att väcka uppmärksamheten och bekämpa våldet mot kvinnor, barn och ungdomar.
I Irland, liksom på andra platser, är våld mot kvinnor ett mycket stort problem, med statistik från olika rapporter som indikerar att en av fyra kvinnor har upplevt någon form av sexuellt våld i sitt liv.
Finansiering från Daphne har haft en positiv inverkan på många irländska kvinnogrupper.
Men tyvärr är den nationella finansieringen av de viktigaste tjänsterna för att hjälpa kvinnor och barn fortfarande inte tillräcklig.
Det finns inte tillräckligt med skyddade bostäder för dem som befinner sig i riskzonen.
Jag skulle vilja nämna några av de föreslagna ändringsförslagen och mitt särskilda stöd för dem.
Det gläder mig att se att det i ändringsförslag 14 nämndes att kvinnor med funktionshinder är särskilt sårbara för våld, tillsammans med andra sårbara grupper.
Det är därför avgörande att se till att åtgärder vidtas för att skydda dem som lider av åtskillig diskriminering.
I ändringsförslag 14 nämns också kvinnor som lever i fattigdom i landsbygdsområden eller avlägset belägna samhällen.
Mobila tjänster måste införas så att dessa kvinnor och barn kan få tillgång till de nödvändiga tjänsterna och skyddas från våld.
Det gläder mig också att se hänvisningar i detta betänkande till människohandel och tvångsprostitution, till barn som blir vittnen till våld, och till åtgärder särskilt utformade för att förhindra att spädbarn utnyttjas.
Ingen borde dock, enligt den slutliga analysen, oavsett om man är nyfödd eller äldre, medborgare eller invandrare, bosatt på landet eller i staden, befinna sig i farozonen för våld.
Kampen mot våld borde egentligen placeras inom ramen för skyddet av de grundläggande rättigheter som garanteras av EU: s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Slutligen skulle jag vilja ge mitt fulla stöd till främjandet av det europeiska året mot våld mot kvinnor: det är avgörande att höja medvetenheten.
