# ID: svediakorp-gov470940
# author: David Martin (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle inte kunna vara mer oenig med den föregående talaren, Mairead McGuinness, när det gäller den anmärkning som hon gjorde om de fattiga.
Alternativet till en framgångsrik Doharunda håller tyvärr redan på att växa fram.
Det är ett steg tillbaka mot en värld av ojämlika och uteslutande bilaterala avtal: avtal som redan gått illa åt många fattiga länder och fått dem att godta sämre villkor när det gäller marknadstillträde och immateriella rättigheter, avtal som lämnar de fattigaste länderna utanför.
Jag anser att vi fortfarande kan och borde göra den lilla extra ansträngningen för att se till att avsluta en runda som i sanning handlar om utveckling.
Detta kommer att ta tid.
På kort sikt måste vi, som andra har sagt, rädda de resultat som nåddes i Hongkong: avtalet för att få slut på exportsubventioner före 2013, som är en milstolpe, tullfritt och kvotfritt tillträde för de fattigaste länderna, med EU: s banbrytande system ” Allt utom vapen ” som förebild, liksom ett betydande engagemang när det gäller att utvidga det handelsrelaterade biståndet för att förbättra utbudssidans kapacitet och handelsrelaterade infrastrukturer i de minst utvecklade länderna.
Jag berömmer kommissionsledamoten för den flexibilitet som han har visat sedan de enskilda åtagandena i syfte att försöka rädda utvecklingspaketet kollapsat – en flexibilitet som, är jag rädd för, några av våra förhandlingspartner saknar.
Just när vi håller på att göra bokslut i Världshandelsorganisationen kommer den färska rapporten från organisationens arbetsgrupp för handelsrelaterat bistånd lägligt.
I rapporten betonas det verkliga behovet av ytterligare bistånd som styrs av efterfrågan, bistånd som syftar till att ge de fattigaste länderna möjlighet att delta i den globala handeln.
Handelsrelaterat bistånd kan inte ersätta resultat från Doharundan, men det förblir ett viktigt redskap under den mellanliggande perioden för att uppfylla de tekniska och logistiska utmaningar som dessa länder möter när de ska föra ut sina varor på världsmarknaden.
Det faktum att man svävar på målet i Dohaförhandlingarna och den besvikelse som omger syftet med dem innebär att handelsrelaterat bistånd nu har blivit mer politiskt lämpligt än det någonsin varit.
Det ligger i alla länders intresse, både utvecklingsländernas och de avancerade utvecklingsländernas, att anslå medel multilateralt för att se till att de lämpliga investeringarna genomförs i handelsrelaterad infrastruktur som gör det möjligt för de fattigaste länderna att handla sig ut ur fattigdomen.
Jag ser fram emot att EU – och i synnerhet kommissionen – tar täten i dessa frågor.
