# ID: svediakorp-gov470925
# author: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 529
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot!
Doharundan är misslyckad och det som ni, herr kommissionsledamot, lägger fram för oss i dag är ett uppkok av vad som orsakade detta misslyckande.
Ni säger att ni hoppas att den ändå kommer att slutföras, men vad grundar ni detta hopp på?
Ni säger att det är utvecklingsländerna som är förlorarna och att detta dödläge skadar dem mer än någon annan, men varför har utvecklingsländerna och deras företrädare inte slutfört rundan?
Kanske deras syn på rundan förändrades och de var tillräckligt smarta för att inte slutföra den, för att den avreglering som är grundläggande för ert resonemang, den avreglering som ni vill få igenom, uppenbart inte har gjort dem rika.
I stället för att fylla magarna på de människor som bor där har den drivit dem i skuld och misslyckats med att lösa problemet med svält.
Detta är första gången som dessa länder har gått samman, och om de lyckas utöva tillräckligt stort inflytande på de industrialiserade länderna i väst för att rundan ska misslyckas sätts saker och ting i ett annat ljus, och då måste vi undersöka om vi kan komma med ett annat erbjudande.
Ni säger att den minskning av tullavgifterna som erbjudits kommer att ge 20 miljarder euro till EU: s jordbruk, men är inte dessa 20 miljarder euro överflödiga här, och skulle inte dessa 20 miljarder euro – om vi genomför denna minskning – åtminstone gynna utvecklingsländerna, eller skulle det inte innebära något annat än en minskning av standarden på livsmedel?
Köps dessa länder ut för mindre än vad som behövs för att de ska kunna ta sig ur fattigdomen, vilket resulterar i att vårt jordbruk kollapsar?
Vad som behövs är kvalificerat marknadstillträde.
Det marknadstillträde som ni erbjuder i utbyte mot tillträde till utvecklingsländernas marknader för industriprodukter och -tjänster ödelägger deras infrastruktur och den sårbara utvecklingen av deras egen industri och handel, samtidigt som vårt jordbruk förvägras möjlighet till fortlevnad, fastän det är mycket angeläget att vi producerar livsmedel.
Följden blir att det behövs kvalitet och kvalificerat marknadstillträde för att ge utvecklingsländerna möjlighet till våra prisnivåer och normer och till att utveckla sina egna ekonomier.
Sockeravtalet var ett bevis på att ekonomin utvecklades i de AVS-länder som kunde leverera socker under iakttagande av dessa villkor, medan de länder som inte lyckades med detta var tvungna att sälja till de multinationella företagen till priser under fattigdomsgränsen, och detta problem kommer att fortfara.
Vad ni alltså bör göra, kommissionsledamot Mandelson, är att komma med ett riktigt erbjudande som dessa länder kan gå med på, ett erbjudande som innebär en stabilisering av livsmedelstillgången och en förbättring av stabiliteten och kvaliteten inom handeln, snarare än ett erbjudande med den allmänna tendensen att göra jordbrukare runt omkring i världen överflödiga.
Det är enligt min uppfattning då som det multilaterala tillvägagångssättet blir det rätta, och alla kan dra fördel av det på ett sätt som verkligen inte skulle vara fallet med den avreglering som ni föreslår.
