# ID: svediakorp-gov470906
# author: Louis Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,210
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Det är naturligtvis en glädje för mig att i dag återigen stå här inför parlamentet och diskutera ett land som ligger mig särskilt varmt om hjärtat – Demokratiska republiken Kongo – och mer specifikt för att diskutera den valprocess som för närvarande pågår i landet.
Som ni minns arbetade Europeiska unionen och Europeiska kommissionen outtröttligt tillsammans med Kongo efter det att överenskommelsen om eldupphör undertecknats i Lusaka i juli 1999, inte bara för att återupprätta fred och stabilitet i Kongo, utan i hela området kring de stora sjöarna.
Det är med en viss stolthet, anser jag, som vi i dag kan säga att freds- och demokratiseringsprocessen i Kongo är ett av de sällsynta exempel där EU har kunnat vara en verkligt politisk aktör genom att utnyttja alla sina utrikespolitiska instrument.
I det här sammanhanget är det värt att påpeka utvecklingssamarbetets ökade betydelse i samband med Cotonouavtalet som har skjutits upp i över tio år, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, utnämnandet av ett särskilt sändebud och de enda militära operationer som genomförts utanför Europa: Artemis 2003, i syfte att åstadkomma fred i Ituri, och nu EUFOR, för att direkt stödja ett av FN: s fredsbevarande uppdrag och ett valobservationsuppdrag som leddes av en av Europaparlamentets ledamöter, general Philippe Morillon, och som flera av er deltog i.
Jag är mycket glad över att så många diplomatiska och ekonomiska satsningar äntligen har lett till en första valomgång i president- och parlamentsvalen som hölls den 30 juli.
Den första föraningen av demokrati efter mer än 40 år uppstod under vad som kan beskrivas som idealiska villkor, med tanke på den övergripande situationen i landet.
Valobservationsgruppen kunde direkt observera de objektiva svårigheter som landet och dess befolkning upplever.
Trots dessa svårigheter och de oroligheter som inträffade i samband med det preliminära offentliggörandet av resultatet från presidentvalets första omgång, är detta ett viktigt resultat som vi måste vara nöjda med.
Jag kan försäkra er att uppdraget inte har varit lätt för någon under hela denna process, särskilt inte för människorna i Kongo och deras ledare som har ärvt ett land som har splittrats och skakats av åratals krig.
Ett land där 30 år av dåligt styre och korruption har förstört rättsstatens institutionella förmåga, för alltid skadat den grundläggande infrastrukturen och djupt förändrat den socioekonomiska strukturen och den sociala organisationen.
Detta val är ett unikt tillfälle att en gång för alla dra ett streck över alla dåliga seder från förr, som har störtat landet i konkurs, dragit ned det i krigets djup och släpat in det i en ond cirkel av underutveckling och fattigdom.
Kongo har avsevärda naturresurser, en strategisk placering i Centralafrika och mänskliga resurser av hög kvalitet.
Jag är absolut övertygad om att Kongo en dag kommer att spela en avgörande roll för stabiliseringen och utvecklingen av hela Afrika om ett gott styrelseskick, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de nyckelbeståndsdelar som Kongo har undertecknat genom att ratificera Cotonouavtalet respekteras fullt ut.
Tack vare det arbete som hittills uträttats finns det nu en möjlighet att verkligen lägga en ny institutionell och administrativ grund i landet och – och jag överdriver absolut inte här – inleda en radikal reform av staten.
Det är inte ett fåtal individers intressen som nu står på spel här, utan hela Kongo och dess befolkning och vi inom Europeiska unionen har en moralisk skyldighet att effektivt och klarsynt bemöta de krav som folket i Kongo framför med hög röst.
De beklagliga händelser som den 20, 21 och 22 augusti följde efter det preliminära offentliggörandet av resultaten har enligt min uppfattning inte på något sätt skadat det symboliska värdet av denna avgörande handling i Kongos historia.
Genom den massiva uppslutningen vid valet och sitt exemplariska uppträdande har Kongos folk lärt sina ledare och sina politiker en viktig och nyttig läxa i demokrati och gott medborgarskap, och det är en lärdom som måste nämnas.
Vid presidentvalets andra omgång som planeras till den 29 oktober 2006 måste de två presidentkandidaterna därför på alla sätt uppmanas att rätta sig efter valresultatet och framför allt att ovillkorligen respektera det.
Jag vill i detta sammanhang också påpeka hur viktigt parlamentsvalet är, något som ofta har förbisetts hittills.
Resultatet blir avgörande för majoriteten i parlamentet, varifrån premiärministern och den framtida regeringen kommer att hämtas.
Den nya konstitutionen innebär verkligen en institutionell struktur värdig ett modernt land och där maktdelningen är en garanti för maktbalansen och regeringen förväntas ansvara inför medborgarna genom att regelbundet underkasta sig val.
Trots svårigheterna de senaste åren kan Europeiska unionens åtgärder i Kongo endast bestå i att framgångsrikt genomföra en övergångsprocess som förutsätter att nya myndigheter och institutioner inrättas utifrån valresultatet, och är i linje med internationella normer för insyn och tillförlitlighet när det gäller valfrågor.
Det är tydligt att situationen fortfarande är spänd och att denna spänning kan komma att öka allteftersom valkampanjen framskrider och den andra omgången den 29 oktober kryper närmare.
Det är därför grundläggande att världssamfundet fortsätter att kontinuerligt övervaka situationen på plats.
I samband med detta är jag övertygad om att MONUC och EUFOR liksom folket i Kongo kommer att kunna göra mycket för att bidra till att förebygga utbrott och våldshandlingar i Kinshasa.
Trots dessa objektiva svårigheter nås vi ändå av några tidiga uppmuntrande tecken från fältet.
Under överinseende av FN har en gemensam kommitté för händelserna i Kinshasa just inrättats.
Den kommer att vara uppdelad i två underkommittéer, en oberoende underkommitté för undersökningar som kommer att fastställa fakta om händelserna den 20, 21 och 22 augusti i Kinshasa, och en underkommitté som får i uppgift att fastställa den uppförandekodex som krävs för valkampanjen, före presidentvalets andra omgång och under perioden efter valet, för att det ska förlöpa fredligt och i enlighet med det kongolesiska folkets vilja.
De två parterna har också lovat att samarbeta fullt ut med den oberoende undersökningskommittén och har åtagit sig att arbeta till förmån för valprocessen, i enlighet med den globala och fullständiga överenskommelse som undertecknats i Pretoria.
Två underkommittéer inledde därför sitt arbete den 30 augusti 2006.
Å andra sidan är det viktigt för de övriga aktörerna i Afrika, särskilt Afrikanska unionen och Sydafrika, att ta en ledande roll i åtgärder för att föra president Joseph Kabila och vicepresident Jean-Pierre Bemba närmare varandra, i nationens gemensamma intresse.
När det gäller Europeiska kommissionen är jag glad att kunna informera er om att jag just har accepterat en begäran från generalsekreterare Kofi Annan om att bidra till att täcka den finansiella bristen på 46 miljoner US-dollar i valprocessen genom att bidra med ytterligare 16 miljoner euro.
Gemenskapens totala bidrag till valprocessen kommer därför att öka till 165 miljoner euro.
Jag kan också bekräfta att valobservationsuppdraget under ledning av general Philippe Morillon kommer att fortsätta att övervaka framstegen i valprocessen, under denna övergångsperiod och till dess att den har avslutats.
