# ID: svediakorp-gov470892
# author: Stavros Lambrinidis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Tyvärr fick vi uppleva de vanliga sommarbränderna i Medelhavsområdet även i år.
I vissa länder hanterade dock staten situationen med en hittills oöverträffad ineffektivitet.
Vi måste lära oss av våra misstag.
För första gången på flera år var beredskapen i mitt hemland, Grekland, dessvärre uppenbart otillräcklig.
Två områden i Grekland, Halkidiki och Mani, drabbades av oöverskådliga ekologiska och ekonomiska skador.
Detta visade sig till stor del bero på dålig planering och samordning, vilket ledde till att omkring 50 procent av brandbekämpningsplanen inte kom till användning.
Det hela kanske skulle ha varit en inrikes angelägenhet för Grekland om det inte hade varit för att de skogar som gått förlorade inte bara påverkar Greklands, Spaniens eller Frankrikes naturtillgångar utan tillgångarna i EU som helhet.
När så nu är fallet är det särskilt förvånande att den grekiska regeringen inte bad om – jag upprepar, inte bad om – hjälp från EU: s övervaknings- och informationscentrum.
Den spanska regeringen däremot bad om och fick räddningstjänsthjälp, däribland brandbekämpningsplan, den 9 augusti.
Som många talare med rätta har framhållit och som parlamentet upprepade gånger har efterfrågat, behöver EU omedelbart en gemensam räddningstjänststyrka.
Vad är det för mening med att vi anstränger oss för att inrätta en europeisk räddningstjänstmekanism när en del regeringar så uppenbart struntar i den?
Samtidigt måste Europeiska unionens nyligen bildade solidaritetsfond vara beredd att ge stöd.
Min uppmaning från talarstolen är att kommissionen utnyttjar de politiska medel som den har till sitt förfogande för att mobilisera det stöd som invånarna i de drabbade områdena behöver, och att rådet omedelbart anpassar de gällande bestämmelserna för beviljande av medel ur solidaritetsfonden till parlamentets förslag av den 3 april 2006.
Under 2006 lade Europeiska kommissionen fram sitt förslag till ändring av gemenskapens befintliga räddningstjänstmekanism.
Jag hade äran att få utarbeta yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
I det föreslog utskottet att – vilket jag vill framhålla – finansieringen bör omfatta förebyggande åtgärder.
Det gör den inte i dag, det är inte möjligt.
Till slut måste kommissionen utöva sitt inflytande över medlemsstaterna för att åtminstone få till stånd strängare lagstiftning när det gäller förändringar av markanvändningen och göra återplanteringen av skog obligatorisk efter bränder.
