# ID: svediakorp-gov470863
# author: Luis de Grandes Pascual (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 943
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot med ansvar för transport, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att tacka alla de ledamöter som har förbättrat betänkandets kvalitet genom sina ändringsförslag i utskottet för transport och turism.
Jag har för min del försökt att, genom en dialog, uppnå ett grundläggande samförstånd med alla dem som har visat ett intresse för detta arbete.
Samtidigt har vi, som ni helt riktigt påpekade herr kommissionsledamot, fört ett smidigt och givande samarbete med kommissionen och rådet.
Detta har resulterat i vissa kompromissändringsförslag som kommer att göra det möjligt att anta betänkandet i första behandlingen.
Det kommer således inte att bli några förseningar när det gäller de planerade insatserna inom ramen för byråns nya uppgifter, nämligen en effektivare bekämpning av föroreningar från fartyg.
Jag ska mycket kortfattat nämna betänkandets mest kännetecknande egenskaper.
För det första handlar detta om en förordning av ekonomisk karaktär, som kommer att göra det möjligt att, i enlighet med den nya budgetramen, genomföra byråns nya uppgifter på grundval av ett flerårigt åtagande på sju år, som omfattar perioden 2007 – 2013.
Byråns nya uppgifter är att öka sjösäkerheten, samt förhindra föroreningar från fartyg i medlemsstaternas vatten.
Åtagandets storlek fastställdes ursprungligen av kommissionen till 154 miljoner euro, ett belopp som konsoliderades av parlamentet i budgetramen.
I det interinstitutionella avtal som slöts i maj stod man fast vid detta belopp, utan att göra några nedskärningar.
Jag vill påpeka att detta till en början var ett preliminärt belopp, men att det nu stöds av parlamentet, rådet och kommissionen.
Detta är det minimibelopp som krävs för att byrån ska kunna utföra de nya uppgifter som den har tilldelats.
Man bör ha i åtanke att syftet med inrättandet av byrån är att skapa en lämplig ram för att genomföra konkreta åtgärder, i avsikt att öka sjösäkerheten och förhindra föroreningar från fartyg i medlemsstaternas vatten.
Syftet är också att tillhandahålla staterna extra resurser när en nationell insatskapacitet inte klarar av att hantera en storskalig olycka.
Jag vill därför återigen påpeka att byrån inte har inrättats för att ersätta medlemsstaternas insatser, utan snarare för att agera när de berörda länderna saknar tillräckliga resurser för att hantera katastrofer, och för att komplettera deras insatser.
De extra resurser som vi talar om innebär i huvudsak att fartyg chartras på lång sikt genom beredskapsavtal med kommersiella redare som har fartyg med den kapacitet som krävs för att de ska kunna anpassas för oljesanering.
Vid begäran om stöd från en medlemsstat skulle sådana fartyg avbryta sin vanliga kommersiella verksamhet för att bege sig till det behövande området.
När det gäller kriteriet för att fastställa prioriteringar för användning av fartyg per region ska byrån, till följd av de föreslagna ändringarna och de överenskommelser som har träffats med rådet, fästa särskild uppmärksamhet vid de mest utsatta regionerna.
Detta gäller regioner som har förklarats vara mer känsliga för olyckor eller oavsiktliga föroreningar mot bakgrund av deras respektive särdrag och tidigare erfarenheter.
Byrån kommer emellertid även att kunna vara behjälplig i andra regioner inom gemenskapens vatten som är i behov av, och som har begärt, hjälp.
Upphandlingen av de första beredskapsfartygen för oljesanering – totalt sju stycken – genomfördes under 2005 genom ett begränsat anbudsförfarande.
Det andra anbudsförfarandet kommer att avslutas före årsslutet 2006.
Den här gången vill byrån ingå fyra nya avtal för fartyg som kommer att prioritera de två större Atlantregionerna samt Medelhavsregionen.
Jag anser att detta är ett tillfälle att uppfylla vårt åtagande gentemot Galicien.
I alla händelser kommer byrån först, innan den inleder upphandlingen av beredskapsfartygen, att genomföra en inventering av medlemsstaternas resurser för att fastställa hur man kan komplettera de behov i medlemsstaterna som byrån ska täcka på bästa sätt.
Jag vill också betona att mitt mål för att utöka förordningens tillämpningsområde till att omfatta alla slags föroreningar från fartyg, så att byrån ska kunna hantera förorening genom skadliga ämnen och inte bara förorening genom olja, har uppnåtts.
Man har kunnat enas i detta avseende genom att använda termen ” föroreningar från fartyg ”, i syfte att beskriva inte bara förorening genom olja utan också förorening genom skadliga ämnen.
Det är också värt att påpeka att man har enats om att byrån under de kommande åren bör spela en nyckelroll för utvecklingen av ett centraliserat servicecenter för satellitbilder för övervakning, tidig varning vid förorening och identifiering av de ansvariga fartygen.
Därigenom skulle uppgifterna bli lättillgängligare, och kampen mot föroreningar från fartyg mer effektiv.
Slutligen gläder det mig att de tre institutionerna har nått ett samförstånd när det gäller att öka öppenheten i hanteringen av de resurser som har tilldelats Europeiska sjösäkerhetsbyrån.
Tidigare har vi sett hur andra byråer har anklagats för att agera tämligen oklart, utanför parlamentets kontroll.
För att förhindra sådana risker har man enats om att parlamentet, oberoende av den utvärdering vart fjärde år som fastställs i artikel 7, regelbundet ska informeras om det finansiella genomförandet av byråns resurser.
Vi är övertygade om att de nya metoderna för insyn kommer att öka byråns anseende och förhindra att den ger intryck av att vara ett helt och hållet byråkratiskt instrument.
Jag avslutar med att be om ert stöd för detta betänkande, som inte bara har varit mitt arbete utan är ett resultat av samtliga politiska gruppers deltagande och av samförståndet mellan parlamentet, kommissionen och rådet.
