# ID: svediakorp-gov470784
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,124
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag förklarar Europaparlamentets session återupptagen efter avbrottet torsdagen den 6 juli 2006.
Mina damer och herrar!
Flera händelser har ägt rum sedan vi träffades förra gången före sommaren.
Jag vill nämna dem i ordning för att skapa ett sammanhang för vårt arbete och informera er om parlamentsorganens verksamhet under sommaren.
För det första gäller det kriget i Libanon.
På grund av de tragiska händelserna där ansåg jag att parlamentet inte längre kunde ha semester utan måste reagera.
Därför kallade jag till en extra ordförandekonferens för de politiska grupperna som hölls den 20 juli.
Vid ordförandekonferensen antogs ett tydligt uttalande som var betydligt mer kraftfullt än det som rådet (yttre förbindelser) tidigare hade gjort den 17 juli.
I uttalandet krävde vi omedelbar vapenvila i området.
Vi var också först med att kräva att en internationell styrka skulle sättas in i FN: s regi, där också EU skulle delta på ett betydande sätt.
Gruppordförandena uppmanade enhälligt EU: s institutioner och medlemsstater att visa upp en enad front.
Tyvärr blev så inte fallet.
Den 1 augusti höll ordförandekonferensen ytterligare ett extra sammanträde på grund av det ökande våldet och attackerna mot civilbefolkningen.
Den här gången var sammanträdet öppet för samtliga parlamentsledamöter.
Vid detta sammanträde fördömdes attackerna mot civilbefolkningen kraftfullt, till exempel de nyligen genomförda attackerna mot den libanesiska staden Kana.
Vi vädjade återigen till rådet att kräva omedelbar vapenvila.
I enlighet med resolutionerna från den ordförandekonferensen förhandlade jag fram ett uttalande från presidiet för den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, som offentliggjordes den 7 augusti - ett uttalande som antogs enhälligt av presidiets ledamöter, talmännen från parlamenten i Tunisien, Egypten och Grekland och mig själv.
Det var första gången som europeiska och arabiska politiska ledare enades om ett gemensamt ställningstagande om krisen.
Den 24 augusti samlades presidiet för den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet i Bryssel.
Presidiet hade tidigare kallat samtliga ledamöter som ingår i denna församling.
Presidiet antog ett uttalande där man uppmanade till europeiskt samarbete i interventionsstyrkan och beslutade att skicka en delegation till Libanon, Israel och de palestinska områdena.
Som bekant beslutade regeringarna i EU-medlemsstaterna den 25 augusti till sist att tillmötesgå vår vädjan om att agera och även FN: s vädjan om att sända avsevärda styrkor från EU-länderna som ska operera på plats.
Som ni förstår sammankallades dessa sammanträden med mycket kort varsel och därför kunde inte alla de ledamöter som kanske hade beslutat eller önskat delta informeras i tid.
Jag beklagar att vi var tvungna att hålla dessa sammanträden så hastigt, men det gläder mig att vi har tagit med en debatt om frågan på denna första föredragningslista.
Alla är medvetna om att detta är det största militära uppdrag som EU någonsin har genomfört, att det innebär en utmaning när det gäller vår politiska trovärdighet och att unionen nu har möjlighet att, förutom vår fredsbevarande roll i ett område som påverkar oss direkt, också stödja de diplomatiska insatserna i hela området och att återuppta fredsprocessen mellan Israel och Palestina.
Den andra frågan som har hållit oss sysselsatta under sommaren är inströmningen av olagliga invandrare från Afrika, framför allt till Kanarieöarna och Lampedusa.
Jag har haft kontinuerlig kontakt med kommissionsledamot Franco Frattini, och jag vill tacka honom för de beslut han har fattat och för hans engagemang i samarbetet mellan EU-länderna för att lösa vissa fall av olaglig invandring som är särskilt dramatiska ur en humanitär synvinkel.
Vi bör dock vara medvetna om att 10 000 människor har kommit till Lampedusa under sommaren och att 20 000 har anlänt till Kanarieöarna, varav nästan 2 000 bara i går.
Den siffran är fyra gånger högre än förra året och hundratals människor har omkommit när de har försökt att ta sig över havet.
Vi måste även vara medvetna om att dessa människor inte vill stanna på Lampedusa eller Lanzarote.
De vill till Europa.
Dessa händelser påverkar därför oss alla.
De påverkar hela EU, både när det gäller invandringspolitiken och utvecklingspolitiken.
Jag vill uppmärksamma parlamentet och oss alla på att det inte handlar om en ovanlig nödsituation som bara uppstår vid enstaka tillfällen.
Detta är ett strukturellt problem som blir allt allvarligare för varje sommar, eftersom invandringen ökar på grund av de inkomstmässiga och demografiska skillnaderna mellan Europa och Afrika.
EU måste bemöta detta genom att utarbeta en utvecklingsstrategi för Afrika och utöka samarbetet mellan EU-länderna genom att införa en gemensam invandringspolitik.
Mina damer och herrar!
Slutligen vill jag påpeka att vi, som ni vet, även har fått uppleva förberedelserna inför en oerhört omfattande attack mot flyglinjerna mellan Förenade kungariket och Förenta staterna denna sommar, vilket påminner oss om att terrorismen fortfarande utgör ett hot.
En annan påminnelse var de ödesdigra attackerna i Turkiet, där EU-medborgare omkom.
På grund av dessa händelser måste vi öka våra insatser för att bekämpa terrorismen med godtagbara metoder och i beaktande av våra friheter.
Under denna sammanträdesperiod kommer vi på torsdag att få möjlighet att diskutera den känsliga frågan om passageraruppgifter inom den kommersiella flygtrafiken, som fortfarande engagerar oss.
I samband med detta vill jag informera er om att Irland har överklagat direktivet om lagring av personuppgifter, och därigenom rubbas den ömtåliga balans som vi hade uppnått mellan rådet och parlamentet.
Dessa händelser kommer att prägla parlamentets arbete framöver.
Det är min tunga plikt att informera er om att alla inte kommer att finnas här för det parlamentariska arbete som vi inleder i dag.
En av oss saknas, nämligen vår ungerska kollega István Pálfi, som avled den 15juli vid 40 års ålder.
Som ledamot i gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater visade István Pálfi sitt parlamentariska engagemang genom ett aktivt deltagande i utskottet för regional utveckling och i delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland.
Vid hans bortgång sände jag kondoleanser till hans familj på hela parlamentets vägnar, och nu finns en kondoleansbok längst fram i kammaren för de ledamöter som vill lämna en personlig hälsning.
Mina damer och herrar!
Jag ber er att hålla en tyst minut till minne av vår kollega István Pálfi.
Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista som upprättades av talmanskonferensen vid sammanträdet torsdagen den 31 augusti (artiklarna 130 och 131 i arbetsordningen) har delats ut.
Följande ändringar har föreslagits:
Jag har mottagit en begäran från den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet om att punkten om Zimbabwe ska ersättas med en punkt om Transnistrien.
