# ID: svediakorp-gov470767
# author: Jules Maaten (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Länder som Kina, Kuba, Burma och Vitryssland – och i resolutionen nämns dussintals andra – utsätter Internet för allt större begränsningar, och det är förståeligt att de gör det, för om det finns någonting som är ett medel för fri åsiktsfrihet, som tjänar oppositionen och utvecklingen av oppositionen i totalitära stater, så är det Internet, och Internetleverantörerna har alltid framhållit den frihet, särskilt informationsfriheten, som Internet erbjuder.
Ändå är det ganska ofta amerikanska och europeiska Internetleverantörer som gör det lättare att ingripa mot åsiktsfriheten, genom att till exempel samtycka till att deras tjänster censureras.
Amerikanska företag, till exempel Google, Microsoft, och särskilt Yahoo, har i Kina rört upp ett getingbo.
Flera andra företag har naturligtvis gjort samma sak: Secure Computing and Fortinet i Tunisien och Burma, och även Cisco Systems, men europeiska företag finns också bland dem, till exempel Telecom Italia i Kuba och Wanadoo – som tillhör France Telecom – i Tunisien.
Det är naturligtvis oacceptabelt att västerländska företag hjälper förtryckarregeringar att trampa på de mänskliga rättigheterna.
Det första som ska göras är att EU: s institutioner sammanställer en uppförandekod där de åtar sig att inte delta i åtgärder som syftar till att undertrycka det som sker online.
Det måste också betonas att företag som erbjuder sökning, chattande, publicering eller andra tjänster på Internet måste göra allt de kan för att se till att konsumenternas rätt att använda Internet är helt garanterade.
I Kina finns det nu 48 cyber-dissidenter i fängelse, endast därför att de avvikit från den väg genom Internet som myndigheterna föreskrivit.
Enligt min åsikt är det otänkbart att företag i väst skulle stödja dessa repressiva och auktoritära regimer genom att upprätthålla censur.
Denna typ av kollaboration strider mot grundläggande värderingar inom EU, till exempel åsiktsfrihet och informationsfrihet.
Åsiktsfrihet måste förbli en prioritet på Internet, och särskilt på Internet.
Amerikanska lagstiftare arbetar på en, och det behöver inte sägas att EU inte får stå som åskådare.
Även om vi insisterar på lagstiftning skulle jag föredra ett försök att utarbeta en uppförandekod för att se vad vi kan åstadkomma med de aktuella företagen.
Vi måste också göra det fullt klart vad vi står för.
I slutändan ligger problemet naturligtvis inte hos Internetföretagen, utan hos förtryckarregeringarna.
Handel och kommunikation med sådana länder kan ofta få en gynnsam verkan, och det är jag generellt för, men naturligtvis inte om vi tillåter regimerna att topprida oss när det gäller vad vi handlar med eller vilken information vi ger.
