# ID: svediakorp-gov470680
# author: Petr Duchoň (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 310
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill uttrycka min bittra besvikelse över antagandet av Favabetänkandet.
Det finns sammanlagt fyra anledningar till varför jag säger detta.
För det första är betänkandet grundat på ensidig, generell information, och inte på exakta uppgifter som har verifierats av olika källor.
För det andra är betänkandet fyllt av motsägelser.
Om det förekom obestridliga uppgifter som visade att CIA hade använt europeiska länder för transport och illegal internering av fångar så borde ordet ” påstådda ” ha avlägsnats ur titeln.
Å andra sidan, efter alla insatser från ledamöterna i det tillfälliga utskottet och från andra intresserade parter, är föredragandens användning av ordet ” påstådda ” i betänkandets titel ett indirekt erkännande av att utskottet inte har kunnat bevisa att någon olaglig verksamhet har ägt rum.
För det tredje är det möjligt att några av de misstankar som har uttalats så småningom visar sig bottna i handlingar som strider mot lagen, eller så uppdagas nya fall.
Mot bakgrund av terroristbekämpningens omfattning och komplexitet borde detta inte komma som någon överraskning.
Det viktigaste är att vi då skulle tala om detaljer, och inte om systemfel.
De personer som anser sig ha fått sina rättigheter inskränkta kan gå via de vederbörliga, välfungerande kanalerna för att hävda dessa rättigheter och kräva upprättelse.
För det fjärde, och avslutningsvis, måste vi undersöka noga hur mycket tid parlamentet ägnar åt att utreda ett påstått problem, och hur mycket tid det ägnar åt det verkliga problemet med terrorismen.
Genom att anta betänkandet av Giovanni Claudio Fava riskerar vi att mötas av tvivel om huruvida vi är i stånd att bedöma enskilda problems relativa betydelse, samt huruvida vi kommer att kunna åtgärda dessa problem på ett vederbörligt sätt.
