# ID: svediakorp-gov470667
# author: Bruno Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 254
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Bör vi vara glada eller oroade över den överenskommelse som har nåtts mellan rådet, parlamentet och kommissionen beträffande de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter?
Man kan bli tillfreds över att se att det finns viss kontroll, om än begränsad, över denna oproportionerliga makt som är unik för en demokrati, och som praktiskt taget gör det möjligt för tjänstemän i Bryssel att ändra rättsakter utan lagstiftarens godkännande.
Det finns emellertid många anledningar att vara oroad.
För det första måste man återigen peka ut kardinalsynden inom EU: s institutionella struktur – kommissionen är den institution som har minst legitimitet men störst makt.
För det andra har EU: s lagstiftning ännu inte förenklats.
Initiativet för ” bättre lagstiftning ”, som parlamentet debatterade för femtioelfte gången förra månaden – denna tvistefråga om ” eurokratin ” – är definitivt inget annat än en tom fasad.
För det tredje gäller denna överenskommelse genomförandet – som visserligen är ofullständigt, men som förvisso sker – av en bestämmelse i den europeiska konstitutionen; ett dokument som – vilket parlamentet säkert är trött på att höra – inte längre är aktuellt till följd av att invånarna i två av EU: s medlemsstater förkastade det med stor majoritet när det hölls folkomröstning.
Det bästa sättet att begränsa kommissionens maktbefogenheter är att omarbeta fördragen och att skapa ett nationernas EU, som skulle kunna klara sig utan denna institution i dess nuvarande form.
