# ID: svediakorp-gov470632
# author: Linda McAvan, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
I går kväll blev jag hemkörd av en taxichaufför från Ghana.
Jag tror att han var en av de få som arbetade med tanke på fotbolls-VM.
Jag frågade honom om han trivdes i Frankrike.
Han sa att det var okej att bo här men han saknade Ghana.
Här i Frankrike kan tre av hans barn gå på universitetet, något som skulle varit omöjligt att ens föreställa sig i Ghana.
Jag var i Ghana förra året.
Det som taxichauffören sa bekräftade vad jag redan hade sett där.
Jag åkte till norra Ghana för att träffa tomat- och risodlare.
De tjänade inte tillräckligt för att ha råd att skicka sina barn till skolan eller få tillgång till sjukvård.
Samtidigt såldes det amerikanskt subventionerat ris och tomatprodukter tillverkade i Europeiska unionen på marknadsplatserna i norra Ghana som kostade mindre än den lokala produktionen.
Under samma resa besökte vi jordbrukare som producerade rättvisemärkt kakao i centrala Ghana.
De var inga rika människor, men de hade ett hållbart pris och ett långsiktigt kontrakt för sin produkt.
Därför kunde de få tillgång till sjukvård, hade en skola dit de kunde skicka sina barn och premien för rättvis handel innebar att det investerades i vattenförsörjning i deras lokala byar.
Jag såg skillnaderna mellan jordbrukare som sysslade med rättvis handel och de som inte gjorde det i bananplantagerna på Windwardöarna.
Vi vill ha rättvisa priser för jordbrukare i alla utvecklingsländer.
Vi hoppas att Världshandelsorganisationen (WHO) kommer att utforma ett rättvisare system, men under tiden behöver vi Rättvis Handel, med stort ” R ” och stort ” H ”.
Det gläder mig att kommissionen kommer att stödja detta.
När det gäller frågan om andra varumärken är svaret ja, andra etiska varumärken håller på att utvecklas.
Några av dem är väldigt bra, men vi måste vara försiktiga här.
Vi kan inte ha rättvis handel till ett billigt pris.
I takt med att marknaden blir större finns det en frestelse för alltfler aktörer att vilja ha ett etiskt varumärke, fast de inte vill betala vad det kostar.
Därför ska vi vara försiktiga med vilka vi stöder och se till att varumärkena verkligen är etiska.
Rättvis handel handlar om pris och hållbarhet.
Det handlar om millennieutvecklingsmålet att bekämpa fattigdomen.
