# ID: svediakorp-gov470629
# author: Peter Mandelson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 984
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill först av allt tacka Frithjof Schmidt för detta betänkande och för att han uppmärksammade mina allt tydligare konsumtionsvanor, som jag är rädd håller på att bli alltför tydliga i takt med att jag växer in i arbetet som EU: s kommissionsledamot med ansvar för handel.
Jag vill uppriktigt och varmt tacka honom för detta betänkande, som jag anser vara väldigt värdefullt och som kommer att bli väl mottaget.
Rättvis handel är ett centralt verktyg för att stärka en hållbar utveckling och förbereda oss på att bättre kunna bekämpa fattigdomen i världen och som koncept håller det på att utvecklas snabbt.
Det är utan tvivel en väldigt populär affärspraxis.
Den ökar i utbredning, blir attraktivare för den allmänna opinionen och bidrar till att öka allmänhetens medvetenhet och intresse för frågor som rör hållbarhet.
Man utför inte bara en bra konsumtionshandling när det gäller innehållet i den vara man konsumerar.
Det är också en stimulans för hjärnan.
Det får en att tänka och därför är det till och med ännu värdefullare.
Konsumenterna tar faktiskt hänsyn till produktionsvillkoren.
Folk bryr sig, det handlar inte bara om att de vill äta, och rättvis handel har banat väg för detta på ett mycket attraktivt sätt.
Kommissionen stöder aktivt rättvis handel.
Vi ingick åtaganden för rättvis handel i Cotonouavtalet med AVS-länderna, liksom i vårt meddelande om en konsekvent utvecklingspolitik.
Mycket av stödet till handels- och utvecklingsprojekt går till rättvis handel: utvecklingsprojekten fick över 4 miljoner euro under 2003 och den siffran ökar.
Detta bestod huvudsakligen av stöd till icke-statliga organisationer, men också av direkt stöd för att harmonisera gällande standarder.
Vi deltog också i branschmässor om rättvis handel.
Man skulle kunna säga att rättvis handel hjälper till att hålla samvetet rent för dem som köper dessa produkter, men trots det fortsätter andra att exploatera de behövande.
Jag är inte nöjd med argumentet att rättvis handel varken är en patentlösning för de fattiga producenternas alla problem eller innebär att man exploaterar de fattiga om man inte köper eller konsumerar rättvisemärkta produkter.
Det som krävs för att utrota fattigdomen och stärka utvecklingen är en allmän och konsekvent politisk ram.
Det är det konceptet vi behöver utveckla, och detta betänkande hjälper oss med detta.
Rättvis handel är privat och begränsad till de deltagande producenterna medan FN: s millennieutvecklingsmål är till för alla.
Rättvis handel är speciell och specifik och FN: s millennieutvecklingsmål är allmänna och omfattande, men det finns en tydlig samverkan mellan de två.
Målen är olika för individen och för EU: s politiska beslutsfattare.
En individ gör ett personligt val.
Han eller hon har rätt att utöva denna rättighet.
Man kan inte automatiskt omvandla detta till en mer omfattande politik.
Den enskilde konsumenten beslutar mycket riktigt om ett paket kaffe.
Politiska beslutsfattare däremot måste se till hela sektorn och våra skyldigheter gentemot sektorn som helhet.
Vi behöver en komplett och offentlig lösning – en lösning som därför inte bör begränsas till endast rättvis handel.
Som det mycket riktigt påpekas i betänkandet kan organisationer som inte sysslar med rättvis handel uppnå liknande resultat som dem som gör det, som har likadan tillväxt och som kan påverka konsumentens val samt de internationella handelssystemen.
Vi bör använda hela spektrumet av trovärdiga initiativ för att stödja hållbarheten.
Detta bör vara vårt test.
Hjälper de, stöder de eller utvecklar de hållbarheten?
Om de gör det ska det vara detta som styr vårt svar och vår attityd.
Genom att bygga på åtaganden som vidtagits tidigare vill vi tillsammans med våra partner utforska tillämpningen av ekonomiska partnerskapsavtal med AVS-länderna liksom andra handelsavtal för att kunna skapa särskilda incitament inriktade på att förbättra marknadens tillgång till rättvisemärkta produkter.
Det är där jag anser att vårt intresse och åtagande kommer bäst till nytta.
Det är därför väldigt konstruktivt att man i betänkandet pekar ut riskerna med olämplig nationell lagstiftning om rättvis handel.
Jag är medveten om att en del av de initiativ som tas kan skada den status som rättvis handel redan har uppnått.
Vi måste uppmärksamma detta och se om det inte är bättre att tillämpa en mer konsekvent och kollektiv strategi för att kunna få ut mesta möjliga av den rättvisa handeln.
Om man omvänt håller fast vid den särskilda strategin för rättvis handel alltför strängt riskerar man att diskriminera andra system, av vilka några uppmärksammas i ert betänkande, som har liknande krav och som vi kan och bör stödja.
Ni har rätt när det gäller behovet av att skydda konsumenterna, frågan är bara hur.
Jag anser att politikens roll är att se till att de budskap som ges till konsumenterna är korrekta och ger möjlighet till insyn, och det gläder mig att även detta betonas i betänkandet.
Vi är redan skyddade mot vilseledande krav, men vi skulle kunna överväga att gå längre och bidra till att aktivt engagera konsumenten i produktionsetiken.
Jag anser att det finns utrymme för bättre information om kravsystem i allmänhet och arbete pågår kring detta.
Jag ska be mina tjänsteenheter undersöka hur hållbarheten stärks av olika garantisystem och märkning, inklusive rättvis handel.
Vi kommer att undersöka alla förslag som presenterats i detta betänkande och självklart hålla Europaparlamentet informerat om den fortsatta utvecklingen.
Vi behöver ha en löpande dialog med Europaparlamentet.
Det gläder mig därför att detta betänkande ger oss en ram, både för denna dialog och för det sätt som vi kan, bör och kommer att fortsätta vårt åtagande inom detta område.
Avslutningsvis vill jag återigen tacka föredragande för kvaliteten på detta betänkande.
