# ID: svediakorp-gov470538
# author: Paula Lehtomäki, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 736
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Som vi alla vet behöver för närvarande alla medborgare i länderna på västra Balkan förutom Kroatien visum när de reser till Europeiska unionen.
Som nämnts i diskussionen leder viseringstvånget till att det blir både dyrare och mer komplicerat att resa.
Vi måste dock komma ihåg att denna fråga är avgörande för kontrollen av unionens yttre gränser.
Jag förstår att Europeiska unionens viseringspolitik betraktas som besvärlig på västra Balkan, och till och med som en faktor som hämmar ett närmande till unionen.
I före detta Jugoslavien kommer de fortfarande ihåg tiden när man inte behövde visum.
Det är uppenbart att till exempel ungdomars och studenters rörlighet måste underlättas.
Detta är ett sätt att stödja idén med information, öppen demokrati och social utveckling.
Ett viktigt mål för en framtida flexibilitet när det gäller viseringskrav kommer att vara att stödja och underlätta kontakten mellan ungdomar på västra Balkan och i resten av Europa.
EU har föreslagit länderna på västra Balkan som möjliga kandidatländer.
De har ett tydligt EU-perspektiv, vilket också i slutändan innebär uppmjukade viseringskrav.
Det är dock en bit kvar innan vi kan börja förhandla om en upphävning av viseringskraven.
För att detta ska ske måste länderna på västra Balkan genomföra viktiga administrativa reformer exempelvis för ökad dokumentationssäkerhet och kampen mot organiserad brottslighet och korruption.
Vid toppmötet i Thessaloniki sommaren 2003 konstaterade Europeiska rådet att visumfrågan är viktig för länderna på västra Balkan.
Sedan dess har kommissionen med alla länder på västra Balkan diskuterat behovet av administrativa förberedelser för att göra viseringssystemet enklare och på lång sikt upphäva viseringskravet helt och hållet.
I januari 2006 utfärdade kommissionen ett meddelande om västra Balkan som innehöll en stor mängd förslag som också gick ut på att förenkla viseringssystemet enligt Haagprogrammet.
Rådet arbetar hårt för att genomföra Thessalonikiagendans förslag, och har också sagt att det stöder kommissionens förslag.
Ett viktigt steg på vägen när det gäller ökad rörlighet är rådets och Europaparlamentets förordning om lokal gränstrafik, som snart kommer att träda i kraft.
Denna kommer att göra det lättare för invånarna i gränsområdena att korsa EU: s yttre gränser.
Detta kommer att bli särskilt viktigt för västra Balkan när Bulgarien och Rumänien går med i EU.
På rådets begäran kommer kommissionen också att lägga fram förslag om att inleda förhandlingar om överenskommelser om viseringsflexibilitet med alla länder på västra Balkan.
Till exempel kommer särskilda åtgärder att vidtas för att främja utbyten mellan forskare och studenter och underlätta rörligheten för andra grupper som kan identifieras separat.
Överenskommelserna om viseringsflexibilitet kommer att vara gemenskapsavtal som kan förhandlas separat inom ramen för Schengenbestämmelserna.
De kommer att vara nära förbundna med de återtagandeavtal som fastslås i Haagprogrammet som villkor för att lätta på viseringskraven.
På detta sätt kommer också unionen att dra nytta av överenskommelsen eftersom länderna på västra Balkan samtidigt kommer att åta sig att återta medborgare från tredjeländer som har passerat genom dem illegalt på sin väg till EU.
För närvarande är det bara Albanien som har ett återtagandeavtal med unionen.
Länderna på västra Balkan har bilaterala återtagandeavtal med många av unionens medlemsstater, så vi antar att förhandlingarna på gemenskapsnivå också kommer att förlöpa smidigt.
Kommissionen har redan lagt fram förslag till samtal om både flexibilitetsöverenskommelser och återtagandeavtal med Makedonien i f.d.
Republiken Jugoslavien.
Dessa förhandlingsmandat diskuteras nu av rådet på arbetsgruppsnivå.
När rådet har antagit dem kan kommissionen inleda förhandlingar.
Förslag på mandat för andra länder på västra Balkan förväntas komma från kommissionen i juli.
Arbetsgrupperna kommer att försöka behandla förslagen så snart som möjligt så att rådet kan ta ett beslut.
Rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) angav i sina slutsatser från juni i år en förhoppning om att mandaten för överenskommelser om viseringsflexibilitet och återtagandeavtal kommer att antas i år, så att förhandlingarna om viseringsflexibilitet kan avslutas med alla länder på västra Balkan före utgången av nästa år.
Vi hoppas att de första avtalen kommet att slutas redan i år.
Det finska ordförandeskapet kommer att sikta in sig på att stödja denna tidsplan, vilket också skulle garantera att den höjning av viseringsavgifter som träder i kraft nästa år inte kommer att gälla länderna på västra Balkan.
