# ID: svediakorp-gov470476
# author: Paula Lehtomäki, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 582
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att förvarna er om att det är en ganska komplicerad fråga och att mitt svar är ännu mer komplicerat.
Som frågeställaren säger resulterade den elfte partskonferensen till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och det första mötet mellan parterna, vilket fungerade som partskonferens till Kyotoprotokollet, i två nya processer för framtiden.
Dessa var inrättandet av en tillfällig arbetsgrupp för att diskutera tillkommande åtaganden för Kyotoprotokollets parter enligt bilaga 1 till konventionen och en dialog om långsiktiga samarbetsåtgärder för att ta upp klimatförändringar genom att förbättra genomförandet av konventionen.
Dialogen i sig innebär ingen öppning av förhandlingar om nya åtaganden.
Det första seminariet till dialogen om konventionen gav alla parter möjlighet att presentera sina idéer om hur utvecklingsmålen effektivt kan nås på ett hållbart sätt genom att man tar fasta på åtgärder för justeringar och utnyttjande av den fulla potentialen hos teknik- och marknadsbaserade lösningar.
Detta var det första av fyra seminarier och samtidigt början på en längre process som planeras avslutas i slutet av nästa år.
Nya tankar lades fram om framtida åtgärder som ska diskuteras mer ingående.
Seminariets ledare, Howard Bamsey från Australien och Sandia de Wet från Sydafrika, rapporterade till CoP12 om seminariet och har lovat att rapporten ska vara tillgänglig i augusti 2006.
Det tillfälliga seminariet initierade en granskning av de tillkommande åtagandena för Kyotoprotokollets parter enligt bilaga 1 och tog fram ett utkast till arbetsplan för de närmaste åren.
Samtidigt som den tillfälliga arbetsgruppens diskussioner innehöll en genomgång av de tillkommande åtagandena för parterna enligt bilaga 1, som bekräftades som ändringar av bilaga B till Kyotoprotokollet, framhävdes i arbetsgruppens överläggningar även att det var viktigt att vara medveten om det redan pågående arbetet och andra organs resultat på området och processer inom konventionen och protokollet.
Den tillfälliga arbetsgruppens möte kommer att hållas under det andra mötet mellan parterna, vilket fungerar som partskonferens till Kyotoprotokollet, med målet att vidareutveckla arbetsgruppens handlingsplan.
Under tiden ombeds parterna enligt bilaga 1 att tillhandahålla uppgifter till i början av september om de frågor de vill ta upp vid det andra mötet, t.ex. utsläppstrender, politikens och teknikens möjligheter att mildra klimatförändringar och kostnader för och nytta med minskade utsläpp.
Bilagan till arbetsgruppens plan är en lista, som förvisso inte är uttömmande, vilken har utarbetats av ordföranden och tillkommit på dennes initiativ och uteslutande på dennes ansvar, över de ämnen som kan vara av vikt för arbetsgruppens framtida uppgifter.
Dessa ämnen är en vetenskaplig grund för fastställandet av tillkommande åtaganden, scenarion och risker som hänger samman med dessa åtaganden, kostnader för och konsekvenser av justeringarna, utsläppstrender och socioekonomiska faktorer, politikens, åtgärdernas och teknikens möjligheter att mildra klimatförändringar, kostnaderna för och nyttan med mildrandet, sektorsvis analys och effekten av konkurrenskraft, gjorda erfarenheter, lärdomar av genomförandet av Kyotoprotokollet, hur länge åtagandena bör vara i kraft, den sektorsvisa strategin, en skissering av framtida åtaganden och de tillkommande kostnaderna för att utveckla, anta och överföra tekniker.
Sammanfattningsvis kan jag säga att en stabil grund lades för båda processerna under underorganens 24: e möte.
Situationen ska bedömas på nytt efter den 12: e partskonferensen i Nairobi där dessa båda processer ska diskuteras och den första utvärderingen enligt artikel 9.2 i Kyotoprotokollet ska genomföras.
