# ID: svediakorp-gov470444
# author: Barbara Kudrycka (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 331
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
En hel del har redan sagts om hur viktigt det är att värderingar bygger på de mänskliga rättigheterna.
Det är alla institutioners, länders och EU-medborgares plikt att respektera värderingarna.
En av dessa värderingar som härrör från den europeiska rättstraditionen är den gamla principen om oskuld tills motsatsen bevisats.
Om vi vill att den principen ska tillämpas på personer som anklagas för terrorhandlingar kan vi inte underlåta att tillämpa den själva.
Jag menar att Giovanni Claudio Favas betänkande var vinklat och främst grundas på tvivel, hypoteser och indicier.
Betänkandet bekräftar bara två redan kända fakta, det italienska och det svenska fallet, som redan behandlas av de behöriga myndigheterna i respektive land.
Bör inte vårt utskott i den här situationen koncentrera sig på att finna rättsliga lösningar som kan förebygga sådana förseelser i framtiden?
Borde vi inte arbeta hårdare på riktig lagstiftning och användandet av EU: s luftrum, försöka förmå medlemsstaterna att anta lagstiftning om gemensamma terrorismbekämpningsåtgärder och övervaka de medlemsstater i vars lagstiftning terrorism inte betraktas som ett brott?
Enbart sådana åtgärder skulle ge rättsligt skydd åt alla dem vi misstänker eller möjligen misstänker för terroristhandlingar.
Vi bör se till att lagarna och förfarandena i kampen mot terrorismen fortsatt möjliggör sanktioner och bestraffningar av kränkningar av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet, även när det handlar om fall som av naturen hålls hemliga.
Sekretess ska inte betyda olagliga handlingar.
Men medlemsstaterna själva ska straffa de skyldiga.
Vårt utskott saknar både behörighet och mandat att göra det.
Hur medlemsstaternas regeringar hanterar anklagelserna som riktas mot dem i den allmänna opinionen och hur de samarbetar med utskottet är en annan fråga.
Detta är ett test för medlemsstaterna för att se hur väl deras organ följer de internationella fördragen.
Om vi inte genomför detta kommer alltid misstankar och anklagelser att spöka trots att de i många fall saknar grund.
