# ID: svediakorp-gov470439
# author: Camiel Eurlings (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 361
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vi diskuterar en fråga av avgörande betydelse.
Det sätt som misstänkta behandlats på är till syvende och sist det våra gemensamma värderingar i EU handlar om.
Därför bör det i allmänhetens och själva EU: s intresse klargöras vad som hänt och vad som inte hänt.
Jag vill sedan lyckönska alla dem som visat stort engagemang i utredningen och som kommer att föra den vidare.
Jag vill ändå påpeka att det hittills framlagts mer av hypoteser än bevis.
Det är till viss del begripligt eftersom vi befinner oss i en knepig situation.
Om något så bevisar detta att Europa saknar något.
Kommissionsledamöterna måste få starkare mandat när det gäller utredningar och bör kunna vända sig till medlemsstaterna för att vaska fram sanningen.
Men Europaparlamentet, som är rätt kraftlöst jämfört med de nationella parlamenten och deras utredningsmetoder, bör också få mer att säga till om i utredningar.
Men nu får vi nöja oss med de medel som står till buds.
Vi tycker inte att omröstningen i utskottet var tillfredsställande eftersom ett antal vettiga ändringsförslag vi lagt fram inte antogs.
Just nu handlar det om att finna sanningen och återerövra förtroendet.
Jag uppmanar alla att kraftfullt stödja dessa ändringsförslag som minskar klyftan mellan vad som redan bevisats och vad som påstås.
Jag skulle särskilt önska att man gör mer realistiska överväganden i de fall där bevis har tagits fram och kring de kommentarer som samordnaren för kampen mot terrorism Gijs de Vries, Javier Solana och John Bellinger gjort och det tydliga uttalandet att inga bevis ännu hittats för hemliga interneringsläger i medlemsstaterna.
Det skulle nog göra utskottets arbete mer trovärdigt och ge det mer stöd under plenarsammanträdet.
Det är upp till vårt utskott att fortsätta arbeta, och det kan göras på två sätt.
Antingen kommer mer bevis än hittills att läggas fram så att välgrundade slutsatser kan dras, eller så kommer inga bevis fram.
I så fall bör slutsatserna tonas ned för att de ska vara trovärdiga.
Det senare behöver inte vara en dålig slutsats.
