# ID: svediakorp-gov470295
# author: Piia-Noora Kauppi (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr statsminister!
Finland övertar rodret i EU vid en tidpunkt när unionen behöver ledarskap mer än någonting annat.
Det är därför det har varit ett nöje att höra statsminister Matti Vanhanen tala om Finlands målsättningar.
Finland är noggrant förberett för att vara framgångsrikt under ordförandeskapet.
Det har synts på exempelvis det sätt som vi finska ledamöter har kontaktats på.
Det är positivt, för det är Finlands, och inte bara landets regerings, ordförandeskap.
Finland har föreslagit att unionen ska lägga tid och kraft på nyskapande och konkurrenskraft, öppenhet, energi, den nordliga dimensionen och yttre förbindelser samt finna en lösning i fråga om konstitutionens framtid.
Jag skulle inte kunna vara mer enig när det gäller dessa mål.
Ett enat och konkurrenskraftigt Europa har trots allt alltid varit ett mål i traditionell bemärkelse för det finska samlingspartiet och gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater.
Men Finland bör ta sig en titt i spegeln i fråga om framsteg när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Regeringens tillvägagångssätt i synnerhet vad gäller det europeiska försvaret har varit sorgligt inkonsekvent.
Den finska regeringen har i de flesta fall haft en kritisk syn på ett närmare försvarssamarbete.
Vår regering har gett efter bara för att man insett att man har varit i minoritet i rådet.
I slutändan framgick det rent praktiskt att den utveckling som regeringen hade motsatt sig var den rätta och positiv för Europa som helhet och inte bara för Finland.
Herr statsminister!
Säkerhet skapas inte med isolering.
Det behövs ett närmare samarbete om vi ska kunna öka det europeiska folkets säkerhet och den globala stabiliteten.
Det är också vad våra medborgare förväntar sig.
EU har, som ni sa, blivit en supermakt som inte kan kosta på sig att stanna upp och tänka efter i sina externa åtgärder.
Vad kan då rådet göra under ett finskt ledarskap?
Det finns ett flertal konkreta förslag om säkerhet i konstitutionsfördraget.
De omfattar en solidaritetsklausul, ökat samarbete i fråga om krishantering, närmare samarbete i fråga om försvarsmateriel och kravet att stödja andra medlemsstater i händelse av ett militärt angrepp, dvs. ett ömsesidigt försvar.
De flesta av dessa förslag har redan införts på ett eller annat sätt, men det har inte klausulen om säkerhetsgaranti.
Men utvecklingen har trasslat till sig.
Det är hög tid att genomföra den högtsträvande målsättningen från Maastricht: en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, i vilken också ett gemensamt försvarssystem utgör en viktig del.
För att citera statsministerns kloka ord bör vi inte bara vänta på bättre tider.
Den tiden är här och nu.
