# ID: svediakorp-gov470272
# author: Rebecca Harms, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag börjar med att tacka Esko Seppänen för att han är så medveten om problemen när det gäller marknadsvillkoren för en så svår produkt som kärnavfall eller utbrända bränslestavar.
Låt mig än en gång förklara två ändringsförslag från min grupp som är av särskild betydelse för mig, nämligen ändringsförslagen 24 och 25.
De behandlar särskilt exporten av kärnavfall och utbrända bränslestavar till tredje land.
Jag är framför allt bekymrad över transporterna till Ryssland.
De som håller sig uppdaterade om dessa ting har redan hört talas om Majak eller Tjeljabinsk.
Det är platser i Uralbergen dit inte bara Sovjetunionens avfall, utan också och i allt högre grad, europeiskt avfall skickats under decennier för upparbetning eller lagring och där olyckor ständigt inträffar.
Det är dock inte bara när olyckor inträffar, utan också under normal drift av anläggningen som enorma mängder radioaktivitet släpps ut.
Dessa utsläpp ger upphov till allvarliga föroreningar i Uralbergens floder och sjöar, dessutom i betydligt större utsträckning än det man kan finna i vissa delar av undantagszonen kring Tjernobyl.
Den situation som vi har hamnat i gör det omöjligt med dubbla standarder.
Eftersom sådana anläggningar inte skulle kunna drivas i EU, bör vi inte heller skicka vårt avfall dit för lagring, deponering eller upparbetning.
Det kan dessutom egentligen inte längre påvisas att upparbetning – det vill säga den fortsatta återvinningen av detta radioaktiva material – fortfarande görs där, eftersom allmänheten inte har tillgång till någon som helst begriplig redovisning av vad som upparbetas och återanvänds.
Om vi fortsätter att tillåta att tusentals ton kärnavfall från Europeiska unionen skickas till Ryssland, tar vi själva på oss ett ansvar som till och med och hela tiden är större än det som – jag understryker, eftersom det inte är nu som exporten påbörjas – vi redan bär för den fruktansvärt dåliga miljön i området kring Majak och Tjeljabinsk och hälsoproblemen hos de människor som bor där.
Jag är helt övertygad om att ansvaret för att lösa problemen med kärnavfallet generellt sett åligger de medlemsstater som dumpar sina problem i resten av världen.
Det är inte Ryssland som har ansvaret för vårt kärnavfall.
Det är våra egna respektive länder.
