# ID: svediakorp-gov470253
# author: Gilles Savary (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Barrot!
Vi har nått slutet på en lång – mycket lång – väg för dem som suttit i parlamentet sedan 1999.
Som vi har sett har det varit svårt att utarbeta detta förslag till förordning, först när det gäller Brian Simpsons betänkande – han är inte i kammaren men måste få vårt erkännande – och sedan när det gäller Ulrich Stockmann som genom ett noggrant och skickligt utfört arbete har gjort det möjligt att slutföra förordningen i dag.
Herr kommissionsledamot!
Jag håller med er om att parlamentet kan vara stolt över att ha gett detta förslag till förordning en passande social utformning.
Som ni sa spelar den mänskliga faktorn en stor roll på luftfartssäkerhetsområdet, som så ofta i övrigt.
Ett problem återstod att lösa, som kan ha verkat sekundärt: den mänskliga faktorn gäller visserligen förarkabinbesättningen men även kabinbesättningen.
Det var svårt för oss att komma till ett avslut eftersom vi ville lösa frågan i slutet av den andra behandlingen och inte inleda ett förlikningsförfarande.
Detta är anledningen till att 37 ledamöter med olika politisk bakgrund – jag vill ge Christine de Veyrac ett erkännande – agerade på ett kan hända olämpligt sätt genom att lägga fram ett antal ändringsförslag för att klart och tydligt införliva kapitel O i den vetenskapliga utvärderingen och granskningsarbetet.
Enligt min mening är det tack vare Ulrich Stockmanns medling i ändringsförslagen som folk till slut blev övertygade om att en kompromiss var möjlig och rådet övertalades att godta den rakt av.
Om kompromissändringsförslagen, som de utformats den här veckan, antas – jag tänker på ändringsförslagen 22, 25 och 19 – finns det alltså enligt vår arbetsordning inte längre någon anledning för oss att rösta för de ändringsförslag som 37 ledamöter har lagt fram.
Det är alltså min önskan, uttryckt med en känsla av att ha fullgjort vår uppgift och att ha gjort en del avgörande framsteg under den här veckan.
Jag tackar kommissionen för att ha varit öppen när det gäller detta.
