# ID: svediakorp-gov470196
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman!
Kommissionen anser inte att uttrycket ” permanent uppehållsrätt ” nödvändigtvis är någon motsägelse eftersom begreppet uppehåll, varmed avses den period under vilken en person bor på en plats, kan omfatta lång tid och rentav vara permanent.
Vidare har begreppet inte lett till synpunkter liknande de Marc Tarabella för fram, varken under kommissionens arbete med texten, under diskussionerna om direktivet i rådet eller här i Europaparlamentet.
Vad gäller det andra påpekandet, noterar kommissionen inledningsvis att uppehållsrätten, i enlighet med artikel 18 i fördraget och fastställt av EG-domstolens rättspraxis, följer direkt av fördraget för EU-medborgare och att deras uppehållsdokument har som enda syfte att bekräfta den rätten.
I linje med den tanken var ett av huvudsyftena med direktiv 2004 / 38 / EG att förenkla de administrativa formaliteterna i samband med uppehållsrätten.
Enligt detta direktiv behöver inte EU-medborgare skaffa ett uppehållstillstånd i den medlemsstat där de är bosatta, eftersom det räcker att registrera sig hos de behöriga myndigheterna.
Jag kanske ska tillägga att detta bara krävs om värdmedlemsstaten bedömer att det är nödvändigt.
I detta fall utfärdas omedelbart ett registreringsintyg till EU-medborgare, mot uppvisande av id-handling eller pass och förutsatt att de uppfyller de villkor som är förknippade med uppehållsrätten.
Efter att ha uppehållit sig lagenligt i landet i fem år i sträck får EU-medborgare permanent uppehållsrätt, som inte längre villkoras, och om de så begär måste värdmedlemsstaten skicka dem ett dokument som intygar denna rätt.
Avslutningsvis föreskrivs också i samma direktiv 2004 / 38 / EG att medlemsstaterna i enlighet med sin nationella lagstiftning ska utfärda ett id-kort eller pass till medborgarna som anger deras medborgarskap, eller i förekommande fall förnya dessa handlingar.
Härav följer att värdmedlemsstaten inte får utfärda id-kort, i ordets strikta bemärkelse, till EU-medborgare från andra länder.
Dessa medborgare måste alltid ha sina id-kort eller pass, som utfärdats av deras hemländer.
Id-handlingarna ska enligt bestämmelserna innehålla uppgift om medborgarnas identitet och nationalitet och om värdmedlemsstaten så kräver ska medborgarna ha ett av detta land utfärdat intyg som styrker deras uppehållsrätt.
