# ID: svediakorp-gov470131
# author: András Gyürk (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 345
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Vi ungrare är stolta över att vi under det förra århundradet har gett världen cirka ett dussin nobelpristagare.
Vi kommer emellertid inte alls så ofta ihåg att dessa enastående skarpsinniga personer nästan utan undantag har vunnit detta erkännande långt ifrån deras hemland.
De flesta av dessa vetenskapsmän har fått denna utmärkelse medan de forskade i Förenta staterna.
Efter en tid kallades ett ungerskt vetenskapsteam vid det berömda forskningscentrumet Los Alamos i Förenta staterna för marsmänniskor.
Faktum är att alla i Förenta staterna på skoj kallade dem för marsmänniskor senare på grund av att deras överlägsna intelligens gjorde att det verkade som om de hade kommit från en annan planet.
De var emellertid inte från en annan värld, bara från en annan kontinent, Europa.
Det var de bättre villkoren för forskare och ett större erkännande som gjorde att de tog med sig den kunskap de hade förvärvat i sitt hemland till Förenta staterna.
Detta är en historia från nittonhundratalet, men vi ska inte tro att kunskapsflykten har upphört.
Europa frambringar fortfarande de mest enastående intellektuella storheter.
Men om vi tittar på en sammanfattning av statistiken över forskning och utveckling är den oroande slutsatsen vi kommer fram till att vi fortfarande har allvarliga nackdelar på detta område jämfört med Förenta staterna och Japan.
Betänkandet som lagts fram för oss fastställer helt riktigt att en anledning till denna eftersläpning är att EU inte producerar tillräckligt med forskningsresultat som sedan kan användas i företagen.
Klyftan mellan teoretisk kunskap och dess praktiska tillämpning dämpar EU: s konkurrenskraft rejält.
Den andra anledningen till eftersläpningen är fortfarande resursbrist.
Att lyckas nå målet om att anslå 3 procent av EU: s BNP till forskning redan vid 2010 verkar vara en illusion.
Det står då klart vad som måste göras, nämligen att anslå mer resurser, stärka den tillämpade forskningen och ge större erkännande till forskare som en yrkeskår, eftersom genomförandet av Lissabonstrategin annars kommer att vara utom räckhåll för oss.
