# ID: svediakorp-gov470119
# author: Britta Thomsen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 460
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Forskning och utveckling är mycket viktigt för att öka EU: s tillväxtmöjligheter och för att skapa nya arbetstillfällen.
EU kan inte bli konkurrenskraftigt genom sänkta löner, utan vi måste i stället förlita oss på utveckling av ny teknik och mänskligt kapital.
Trots målen i Lissabonstrategin att göra Europa till världens mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomi ligger EU hela tiden efter Förenta staterna och Japan när det gäller forskning och innovation.
Jag anser att vi i detta betänkande har lyckats sätta fingret på precis de områden där EU misslyckas med att leva upp till sina egna mål.
EU skapar inte tillräcklig kunskap, det delar inte sin kunskap på ett effektivt sätt och dess finansiering av kunskapen är otillräcklig.
Forskning är viktigt, men vi måste också komma ihåg att de flesta företagen i EU inte är högteknologiska gasellföretag.
De är i stället små traditionella företag.
Även dessa företag måste vara innovativa och bli bättre på att utnyttja nya möjligheter på marknaden för nya produkter och på att hitta på nya affärsprocesser där man utnyttjar de anställdas potential bättre.
I betänkandet lyckas man ge en bred bild av kunskapsutvecklingen.
Jag är särskilt glad över den integrerade tillgången till arbetsmarknaden och utbildningspolitiken, eftersom det enbart är genom att kombinera företags förutsättningar för innovation med social-, arbetsmarknads- och utbildningspolitik som vi kan skapa utrymme för arbetskraftens kreativa potential.
En högkvalificerad arbetskraft anpassar sig bättre till företags snabbt växlande behov, och utbildning bidrar också till att kunskap sprids.
I EU behövs mer och bättre investeringar i utbildning.
Jag vill också poängtera att jag anser att jämställdhet är en viktig aspekt i EU: s Lissabonstrategi.
Vi har inte råd att bortse från jämställdhetsaspekten om vi ska kunna nå våra mål för EU: s konkurrenskraft.
Det uppskattas att EU måste locka till sig och utbilda mellan 600 000 och 700 000 nya forskare för att kunna uppfylla våra forskningsbehov, och då har man inte tagit hänsyn till att många äldre kommer att lämna arbetsmarknaden.
Vi har helt enkelt inte råd att bortse från den forskningspotential som finns hos den kvinnliga hälften av befolkningen.
Till sist vill jag påpeka att jag anser att vi i vår innovationsstrategi borde införliva hållbarhet när det gäller såväl miljö som social integration.
Hållbarhet bör vara den grundläggande principen som gör det möjligt för oss att se till att EU utvecklas och har en både långsiktig och global inställning.
På detta område har EU ett klart försprång, vilket i sig kan bidra till att vi kan uppnå de mål vi fastställde i Lissabonstrategin.
