# ID: svediakorp-gov469999
# author: Ambroise Guellec (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Med ordförandens ord, denna debatt kanske är prosaisk, men den är viktig, eftersom det vi diskuterar utgör mer än 35 procent av EU: s budget, och jag tror att det skulle vara givande att ägna hela förmiddagen åt ett ämne som det.
Därmed skulle vi också ha kunnat undvika den situation som vissa ledamöter befinner sig i, med bara en minut för att hantera ett omöjligt uppdrag.
Jag har för min del två minuter, och jag är tacksam till dem som tillät mig den tiden.
Regionalpolitiken är som vi vet mycket viktig för de nya medlemsstaterna.
Den är också viktig för de andra, men nu är det genomförandet som räknas, vilket vår allmänne föredragande Konstantinos Hatzidakis och kommissionsledamoten nyss sade.
Genomförandet måste naturligtvis ske, men det behöver inte nödvändigtvis bli enhetligt: de regionala prioriteringarna måste variera på samma sätt som hindren för utveckling.
Vi skriver alla under på Lissabonstrategin, men medlen för att den ska lyckas – vilket den ännu inte har gjort – kan definitivt inte vara desamma över hela territoriet.
Det gäller för alla medlemsstater, inte bara de nyaste: tillgänglighet för de perifera regionerna och enklaverna är även fortsättningsvis en förutsättning för konkurrenskraft och därmed för att göra det möjligt för oss att få dem att uppfylla EU: s generella mål.
Det är därför, som jag ser det, en strikt tillämpning av öronmärkningen av anslagsbeloppen, och den därmed förknippade risken att ytterligare förvärra ojämlikheterna mellan och inom regioner, skulle vara ett misstag.
Det är mycket viktigt att regionalpolitiken är synlig för och omtyckt av medborgarna, för att undvika ytterligare besvikelser när de tillfrågas om unionens framtid – det är helt enkelt nödvändigt att de känner sig delaktiga i den regionala utvecklingens framåtskridande.
I det avseendet har vi fortfarande mycket kvar att göra.
