# ID: svediakorp-gov469963
# author: Daniel Marc Cohn-Bendit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 563
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Det spanska inbördeskriget 1936 är en lärdom för oss européer, eller snarare fyra lärdomar.
Den första lärdomen gäller det mod, den självuppoffring och den oerhörda uppfinningsrikedom som folket, det spanska folket, hade i sin strävan mot frihet och demokrati.
Vem kan glömma det fria Kataloniens utomordentliga sociala idéer?
Vem kan glömma allt det spanska folket strävade efter under denna häpnadsväckande tid?
Den andra lärdomen gäller fascismens barbari och som vi just har hört är en av dess symboler Guernica, som står för mord, dödande och fängslande, och även symboliserar ett internationellt fascistprojekt, eftersom det är helt klart att den spanska fascismen aldrig skulle ha kunnat segra utan hjälp av nationalsocialismen.
1936 var det fascistiska projektet att dominera i Europa redan tydligt.
Den tredje lärdomen är svårare att ta till sig, eftersom den handlar om feghet, européernas feghet, fransmännens feghet – även om det var svårt för Léon Blum – och britternas feghet, om att alla de människor var fega som tänkte att om spanjorerna betalade priset, så skulle de slippa undan.
Som i München 1938, då denna inställning visade sig vara en av denna periods stora misstag, och som är en av de stora läxor som vi bör lära av detta misstag.
Historien har visat att de som tror att de kan hålla en låg profil när stormen drar förbi på den andra sidan begår ofta ett misstag.
Detta är en viktig lärdom som har varit väldigt svår för många européer att acceptera.
Ibland banar pacifismen vägen för skräcken.
Ibland är den ett tecken på mod.
Det är alltid mycket svårt att veta om pacifism eller alternativet till den är det rätta sättet att gå till väga.
Men om man ska tala om feghet, då ska man också betona det mod som visats, till exempel Pierre Cots mod.
Han var minister i Léon Blums regering, och som minister skickade han vapen till Spanien.
Låt oss minnas att Pierre Cot, vars handlingar under denna svåra tid var heroiska, är pappa till en av ledamöterna i Europaparlamentet, Jean-Pierre Cot, som jag vill tacka för att ha påmint mig om sin pappas insatser.
Den fjärde lärdomen, slutligen, är den kommunistiska diktaturens fruktansvärda intolerans, vi får nämligen inte glömma att det finns två stora föreställningar om spanska inbördeskriget.
Den första är att den internationella brigaden ville rädda det spanska folket, men samtidigt finns bilden av den intoleranta kommunistiska brigaden, som mördade Trotskijanhängare som tillhörde POUM såväl som anarkister på grund av att de inte hade samma politiska inställning.
Det är också en läxa att lära av det spanska inbördeskriget.
Det visar att frigörelse inte innebär att man kan avfärda alla andras åsikter.
Det innebär i stället att man ska acceptera mångfald och demokrati.
Mina damer och herrar!
Europeiska unionen måste dra full nytta av dessa fyra lärdomar.
Vi måste minnas vad vi lärt när det uppstår barbari i Bosnien eller när man bör uppfylla sin plikt och visa solidaritet med förtryckta folk.
Om vi lär oss av dessa läxor tror jag att framtiden kan bli lite ljusare.
