# ID: svediakorp-gov469950
# author: Péter Olajos (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– De senaste åren har vi i olika europeiska forum hört hur viktigt det är för EU att finnas nära sina medborgare och att skapa större insyn i institutionernas verksamhet.
EU: s antagande av Århuskonventionen är ett viktigt steg i denna riktning.
Miljöskyddet är det område där den stora allmänheten förmodligen visar störst intresse för våra institutioners verksamhet, och förutom att få tillgång till information vill man även delta i beslutsfattandet.
Det är ingen enkel uppgift att hitta en balans mellan den ständigt ökande offentligheten och att bevara institutionernas förmåga att bedriva sin verksamhet.
Det vore inte rätt att skapa en situation som skulle leda till en ökning av antalet rättstvister.
Jag anser att vi kan förvänta oss att de intresseorganisationer som vill utöva sina rättigheter själva ska agera på ett lagenligt sätt, och i utbyte bör vi inte överträda deras rättigheter med obefogade undantag.
Det är därför jag är besviken över att förslagets slutversion inte innehåller tillgångsrättigheter till projekt som finansieras av EU-institutioner.
Vi kan knappast förvänta oss att medborgarna ska identifiera sig med ett EU som godtar vissa grundläggande principer men samtidigt är berett att ge ekonomiskt stöd till mål som strider mot dessa principer.
EU bör dessutom vara ett föredöme för medlemsstaterna i detta avseende, som vi har hört tidigare.
På det stora hela är jag övertygad om fördelarna med samhällskontroll.
Jag är medveten om att de berörda organen ofta ser samhällskontroll som ett bekymmer, och att detta kan förefalla onödigt och komplicerat för dem.
Men på en övergripande social nivå leder det till beslut som är bättre än de som fattas utan deltagande av medborgarna och deras organisationer.
Detta är väl trots allt grunden för demokrati, inte sant?
Jag vill tacka och lyckönska min kollega Eija-Riitta Korhola så mycket för ett utmärkt arbete.
