# ID: svediakorp-gov469931
# author: Avril Doyle (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 618
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vare sig man godtar Caroline Lucas sifferuppgift på 4,1 miljoner arbetstillfällen eller AEA: s (Associaton of European Airlines) sifferuppgift på 7,5 miljoner arbetstillfällen som är direkt beroende av flygtransporten, måste vi enas om att luftfartsindustrin i stor utsträckning bidrar till sysselsättningen och tillväxten i Europa.
Flygtransporten är ytterst viktig för EU: s ekonomi, den svarar för upp till 8 procent av BNP, höjer produktiviteten, drar till sig investeringar och gynnar turismen.
Flygtransporten har blivit en väsentlig del av samhället.
Den ger oss möjligheten att göra långdistansresor snabbt men förstärker också EU: s integration, välstånd och politiska betydelse.
Luftfarten underlättar den sociala sammanhållningen och det kulturella utbytet.
Strategiskt sett är flygtransporten ytterst viktig, i synnerhet för perifera regioner och öar som Irland.
Det är lätt att överdriva luftfartens bidrag till dagens klimatförändringsproblem, och utsläpp från alla transportsektorer är ett bekymmer för luftkvalitetsfrågan och klimatförändringsdebatten, som är punkt nummer ett på alla miljödagordningar.
Vi bör inte peka ut luftfarten och ignorera sjöfarten och den mycket större påverkan från tilltagande vägtransporter och bilanvändning.
År 2003 bidrog de totala utsläppen från flygningar till och från EU: s 25 medlemsstater med 3,4 procent av koldioxidutsläppen, vilket motsvarade 0,5 procent av de världsomspännande utsläppen inom detta område.
Flygtransport behandlas annorlunda i FN: s ramkonvention om klimatförändringar när det gäller hur dess utsläpp av växthusgaser redovisas.
Den är inte direkt inkluderad i Kyotoprotokollet.
Även om vi bör erkänna de framsteg som gjorts med hjälp av den europeiska luftfartsindustrins frivilliga initiativ, ” Emissions Containment Policy ”, uppskattar man att EU: s flygtrafik kommer att fördubblas till 2020 jämfört med 2003 och den verkliga frågan är då om detta frivilliga initiativ, på grundval av principen att den som förorenar betalar, kommer att vara tillräckligt för att motverka de tilltagande utsläppen från flygtrafiken.
Behöver vi lagstiftning?
I en färsk rapport från det brittiska överhuset fastställs det intressant nog att luftfartens bidrag till klimatförändringen är obetydligt och troligen kommer att fortsätta att vara det i 30 år.
Industrin hävdar att den genom bränsleeffektivitet, direkt ruttläggning och ny teknik redan har åstadkommit en minskning på 70 procent av utsläppen från flygplan under de senaste 30 åren och att flygledning, förbättrade väntlägen över flygplatser samt att man byter ut äldre plan mot den senaste tekniken när man förnyar flottorna skulle kunna minska påverkan på klimatförändringar ytterligare då antalet flygningar ökar varje år.
Ett system för utsläppshandel och auktionering av rättigheter är värt att undersöka men jag frågar kommissionsledamoten, skulle inte ett fristående eller slutet ETS för luftfarten falla på första hindret eftersom alla handelsenheter skulle vara nettoköpare och det inte skulle finnas en marknad?
En möjlig lösning, till följd av en övergripande konsekvensbedömning, skulle kunna vara att införliva luftfarten i ett befintligt reviderat ETS med förbehållet att alla flyg som landar och lyfter inom EU måste inkluderas.
Det vore idealiskt om detta var en del av en helhetslösning där industrin och regeringarna sätter sig ned med Internationella civila luftfartsorganisationen, som man föreslår i artikel 2.2 i Kyotoprotokollet.
Spara inga krafter.
Alla ekonomiska instrument måste ha tydliga miljömässiga snarare än skattemässiga mål och de måste ingå i ett övergripande paket för att ta itu med tekniska och operativa förbättringar samt förbättringar av infrastrukturen.
Ett s.k. open-skies avtal, en minskning av tiden för att stacka och taxa genom bättre flygkontrolledning och en förbättrad schemaläggning och samordning inom en enhetlig europeisk luftfartspolitik måste alla vara en del av en omfattande policy-mix.
