# ID: svediakorp-gov469745
# author: John Attard-Montalto, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: MT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 239
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag vill säga att det förvånade mig att dessa händelser i Östtimor inträffade så långt efter erkännandet av landet som fyra år, eftersom jag trodde att alla förutsättningar tyvärr fanns för att de skulle ha inträffat tidigare.
Den som tror att Östtimor hade allt som fordrades i form av demokratiska och andra strukturer, utbildning, miljö, mänskliga rättigheter och rättsväsende eftersom landet erkändes av världssamfundet bedrar sig.
Jag tror att vi lurade oss själva om vi trodde att Östtimor inte längre behövde vår hjälp för att göra framsteg i termer av demokrati och efterlevnad av mänskliga rättigheter för att vi hade erkänt dess självständighet och för att de erforderliga strukturerna förmodades finnas.
Den som är uppmärksam på vad som händer i Östtimor måste ha insett att den enda enande faktorn där ofta var ockupationsstyrkorna.
Det stod klart att situationen inte skulle utvecklas positivt efter erkännandet av Östtimors självständighet.
Vi hade fattigdomen, eftersom Östtimor som vi vet är ett av världens fattigaste länder.
Sedan hade vi avsaknaden av strukturer och möjligheten, som därefter blev verklighet, att olja plötsligt skulle upptäckas där.
Därför måste vi dra nytta av exemplet Östtimor och lära oss läxan av det som hände där.
Jag drar slutsatsen att om Östtimor behöver hjälp, vilket det gör, så ska denna komma både från världssamfundet och de religiösa och frivilliga sektorerna.
