# ID: svediakorp-gov469727
# author: Anne Laperrouze (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 549
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
I likhet med en del andra ledamöter har jag undertecknat denna muntliga fråga om användningen av träspån som oenologisk metod att tillverka europeiska viner.
Jag undertecknade den eftersom jag undrar om, och hoppas att, man kan ge garantier för att de kvalitetsviner som vi producerar i Europa är och förblir erkända som kvalitetsviner.
Det skulle inte alls chockera mig om den här metoden skulle erkännas och tillåtas.
Vinsektorn har väntat på denna erkänsla, eftersom den kommer att göra det möjligt för en del producenter att uppfylla internationella konsumenters förväntningar.
Dessutom kommer användningen av denna metod inte obligatoriskt att öka: det kommer fortfarande att stå medlemsstaterna fritt att införa restriktiv lagstiftning för kvalitetsviner som tillverkas i vissa områden.
Icke desto mindre tror jag att vi behöver både garantier för att det ges information om att viner har tillverkats med denna metod och kvalitetsgarantier.
Jag vill understryka att accepterandet av denna metod, som har importerats från länder utanför Europeiska unionen, inte legitimerar andra metoder som inte tycks ge erforderliga kvalitetsgarantier vare sig från hälso- eller identitetssynpunkt.
Vin är en mycket speciell produkt som är bärare av en identitet och en hel livsstil, så låt oss inte gå för snabbt fram mot dessa ” lapptäcksviner ”.
Slutligen vill jag utnyttja den här debatten för att betona den kommande översynen av den gemensamma organisationen av marknaden, som bör ge den europeiska vinodlingen en riktig lösning för framtiden.
Europeiska vinproducenter måste få del av den världsomspännande tillväxten på vinmarknaden, och detta måste tryggas genom att det finansiella stödet från den gemensamma organisationen av marknaden omfördelas.
En frikoppling av stödet kan vara den lösning som gör att vi kan ge de aktiva i sektorn större ansvar, med fördelen att allt det vin som produceras kan säljas på konsumentmarknaden.
Vi måste se över destillationskraven – för spritdrycker och krisdestillation – som en del av ett system som bygger på ett degressivt riktpris under kampanjens gång.
På samma sätt måste vi främja användningen av vinbaserade produkter för att berika viner, till exempel användningen av druvsaft i stället för socker.
För att se till att europeiska viner behåller sin position som världsledande måste Europeiska unionen använda den nya gemensamma organisationen av marknaden till främjande, marknadsföring, forskning och utveckling och utbildning, och den måste också skapa ett ekonomiskt observatorium.
Det råder inga som helst tvivel om att vi måste reformera omstrukturerings-, planterings- och uppgrävningssystemen för att svara mot marknadens behov på medellång till lång sikt, men vi måste också bevara vingårdarnas arealer – med andra ord måste vi bevara Europeiska unionens potential för vinodling.
Det är alldeles otänkbart att de europeiska vingårdarna ska försvinna ur våra landskap, ur vår historia och ur vårt lantliga och kulturella arv, som under så många år har formats av vinodlare på mark som enbart lämpar sig för odling av vindruvor.
Vad blir det då av denna mark och av dem som lever av dem, de som har arbetat för att förbättra sitt hantverk till konsumenternas, eller gourmeternas kanske jag ska säga, höga nöje?
