# ID: svediakorp-gov469620
# author: Hans-Peter Martin (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Om någon på allvar intresserar sig för hela detta område – och det handlar ju trots allt om att skydda gemenskapens ekonomiska intressen – skulle jag rekommendera honom att läsa om hur parlamentet redan vid liknande tillfällen diskuterat denna fråga, och, framför allt, att läsa de ändringsförslag som diskuterats i utskottet inför betänkandet och sedan inte antagits.
För att uttrycka mig tydligare: detta betänkande skrapar bara på ytan av de grundläggande problemen i EU.
Om vi går till botten med frågan handlar det inte om oegentligheter motsvarande 1 procent utan om mycket större medel som i alla fall inte spenderas på ett förnuftigt sätt.
Jag tänker på de mellan 5 och 7 miljarder euro som går till Tacis och på många andra områden, t.ex. förvaltning, där pengar slösas bort.
Detta betänkande är därför så begränsat att det egentligen bara är en rökridå, eftersom det inte handlar om de verkligt viktiga frågorna.
Till och med föredraganden själv säger att ingen har någon aning om vilket slags oegentligheter det är frågan om i samband med utvidgningen.
Trots det släpper vi in nya länder, för den springande punkten är att den institution som faktiskt ska åtgärda oegentligheter kan komma att bli en stor belastning för parlamentet.
Kommissionen har följaktligen lagt fram förslag om hur OLAF ska reformeras.
Det står klart att betänkandet inte svarar upp mot dessa förslag.
Ändringsförslag med krav på att OLAF: s arbete bör vara korrekt, tillförlitligt och begripligt – åtminstone på de begränsade områden där byrån hittills varit verksam – har förkastats.
Alla dessa krav har dock avvisats av utskottet.
Nu får vi höra att det är fantastiskt att vi redan kommit så långt.
Nej, så långt har vi inte kommit ännu, inte på långa vägar.
I den mån utredningar alls genomförs är de godtyckliga.
När folk agerar som om de beivrar bedrägerier, men sedan inte gör det, är dessa förfaranden grundlagsstridiga.
Vi står här inför ett problem som är helt avgörande för denna union, nämligen att pengar helt enkelt slösas bort på många områden.
De flesta av er är medvetna om detta, men vi bör inte låtsas att detta betänkande kommer att innebära någon stor förbättring.
