# ID: svediakorp-gov469413
# author: Cristina Gutiérrez-Cortines, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 385
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag känner mig mindre optimistisk än de som har talat hittills, för jag anser att det dokument som har utarbetats huvudsakligen är ett dokument fullt av uttalanden, som omfattar många befintliga klichéer, många argument som vi alla har hört och som leder till ett allt svagare och mindre respekterat begrepp för hållbar utveckling.
Varför säger jag så?
För att jag anser att metodens struktur – och jag talar förutom som politiker som akademiker – grundas på en felaktighet: den grundas på ett upprepande av gamla klichéer och på att inte analysera dagens problem ordentligt i fråga om hållbar utveckling.
För det första klargörs inte om dokumentet har ambitioner på världsarenan eller på den europeiska arenan.
Detta klargörs inte.
För det andra uppfylls Göteborg men inte Johannesburg.
Dessutom ignoreras problem som relationen mellan ekonomi och hållbar utveckling.
I dag kan ekonomiska aktiviteter inte skiljas från hållbarhet, och ännu mindre om vi vill binda den till Lissabon: med andra ord kan det inte bli fråga om någon sysselsättning, möjlighet till utveckling för underutvecklade länder, om vi inte tar hänsyn till vilken typ av ekonomi som är lämplig.
Vissa ekonomiska aktiviteter är nödvändiga för att mångfalden ska kunna upprätthållas.
Har vi funderat över vilka ekonomiska aktiviteter som krävs eller över den roll som jordbruket spelar när det gäller att bibehålla mångfalden av djur?
Har vi tagit hänsyn till att vi, om vi vill tala om klimatförändringar och utveckling i Afrika, måste tala om kärnenergi för att kunna lösa problemet med tillgången till vatten genom avsaltning och tillgång till energi som inte orsakar förorening?
Om vi talar om klimatförändringar måste vi också tala om kärnenergi, som en ersättning för 30 eller 40 procent av det som produceras.
Med andra ord är dokumentet inte strukturellt integrerat.
Det hänvisas inte till ekonomin i det, och industrin ignoreras fullständigt.
Dessutom anser jag att befolkningsfrågan inte behandlas i tillräcklig mån.
Utvandringarna från norr till söder i Europa skapar stress i fråga om hållbar utveckling, precis som de afrikanska utvandringarna.
Detta, mina damer och herrar, är något som vi måste ta itu med utifrån den hållbara utvecklingen.
