# ID: svediakorp-gov469412
# author: Joe Borg, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,021
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
I strategin för hållbar utveckling tillsammans med Lissabonstrategin tar man itu med problem som verkligen oroar folk.
Genom opinionsundersökningar om europeiska värderingar och livskvalitet får vi reda på att medborgarna vill ha välstånd, men de vill också ha ren miljö, god hälsa, socialt skydd och jämställdhet.
Kommissionen lade fram sitt förslag om granskning av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling i december.
Detta har varit ämnet för den djupgående debatten i rådet, som kulminerar med antagandet av en granskning av strategin vid det möte med Europeiska rådet som ska äga rum i morgon.
Jag välkomnar parlamentets respons från januari om det övergripande samt granskningens inriktning, och jag uppskattar det engagemang som många av er har visat i debatten om detta ämne med de berörda parterna.
Jag ser fram emot att arbeta vidare med er i denna fråga, med de ärenden som bland annat togs upp i resolutionsförslaget.
Hållbar utveckling är ett av unionens övergripande mål.
Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling och Lissabonstrategin går hand i hand mot detta mål, även om de ska hållas isär.
Tillsammans med strategierna finns det en dagordning för förändring, för att EU ska anpassa sig till en förändrad global omgivning: nya konkurrenter, en åldrande befolkning och påverkan från den demografiska förändringen, ökande resursbrister, biologisk mångfald och förlust av ekosystem till exempel.
De syftar till att stimulera nyskapande, inbegripet förändring av beteendemönster, skapa lika villkor och engagera alla.
Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling kompletterar varandra.
Den välbehövliga ekonomiska tillväxten måste frikopplas från miljöförstörelse och ge bättre skydd åt social sammanhållning för att säkerställa dess bevarande.
Samtidigt skapar den världsomfattande strävan mot mer miljöeffektiva produkter och tjänster möjlighet till tillväxt och sysselsättning som vi måste utnyttja.
Vi måste agera för dem båda.
Genom att uppnå resultat när det gäller hållbar utveckling förbättrar vi våra möjligheter att återfå medborgarnas förtroende för Europeiska unionen.
För att uppnå resultat måste vi fokusera och tydligt förklara vem som gör vad.
Detta innebär en viss praktisk arbetsfördelning mellan de två strategierna.
I Lissabonstrategin behandlas frågor om ekonomiska resultat på medellång sikt, och man försöker stimulera tillväxt och sysselsättning samt hjälpa Europeiska unionen att anpassa sig till global konkurrens och ökat tryck på tillgångar.
För att uppnå detta mål innefattar Lissabonstrategin åtgärder på en lång rad politiska områden, av vilka många är viktiga för strategin om hållbar utveckling, som energieffektivitet, miljöteknologisk resursanvändning med mera.
I strategin för hållbar utveckling tas problem med vårt välstånd upp, både ekonomiskt sett och när det gäller livskvalitet, inbegripet mer utdragna frågor, där tidsförskjutningar innebär att åtgärder som vidtas nu påverkar på lång sikt.
Ett bra exempel är klimatförändring, men också ohållbara transportsätt, social utslagning, hälsovård och hur vi utnyttjar våra naturliga tillgångar.
Man ser också på bredare globala utmaningar och påverkan utanför Europeiska unionens gränser.
Men låt oss vara tydliga: Lissabonmålen och strategin för hållbar utveckling stärker varandra ömsesidigt.
Den enas framgång beror på den andras goda resultat.
Prioriteringen i nuläget är att skapa resultat.
Det har förflutit över 20 år av debatt om hållbar utveckling, men framstegen när det gäller att ta itu med ohållbara trender går alltför långsamt.
Vi måste gå från ord till handling.
Vissa säger att vi inte är tillräckligt ambitiösa.
Jag håller inte med.
Kommissionens reviderade strategi för hållbar utveckling utgör en politisk drivkraft för hållbar politik som gäller alla politikområden.
Vi välkomnar också att det österrikiska ordförandeskapet har prioriterat granskningen av strategin för hållbar utveckling och de möjliga slutsatser som kommer att diskuteras vid nästa veckas möte med Europeiska rådet.
Vi talar om en ny drivkraft avsedd för att genomföra de svåra ändringar i hela samhället som krävs för hållbar utveckling.
Granskningen av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling handlar om hur vi kan göra saker bättre för att få resultat: för det första om hur vi utarbetar politik, inbegripet politik inom Lissabonmålen; för det andra om att genomföra det som man har kommit överens om; för det tredje att se till att vi engagerar alla de som måste agera.
Europeiska unionens institutioner kan inte uppnå hållbar utveckling på egen hand.
I den nya strategin tar man upp några av svagheterna i den förra strategin: oklara prioriteringar, litet ägarskap och avsaknad av en tydlig övervakningsmekanism.
I denna bekräftas de viktigaste utmaningarna, men målen klargörs och det fastställs en ny och strängare övervakningsmekanism.
Den omfattar regelbundna rapporter från kommissionen, som ska lämnas in vartannat år, där man använder Eurostats senaste mätningar.
Den omfattar nationella strategier, som ska uppdateras för att anpassa dem mer till Europeiska unionens strategi, och den omfattar inbördes utvärdering av nationella strategier för att möjliggöra ömsesidigt lärande.
Vi måste dra lärdom av bästa praxis och utnyttja varje tillfälle att mångfaldiga framgångsrika initiativ.
Genom att klargöra prioriteringar kommer vi också att underlätta samordningen av Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling.
I den förnyade strategin för hållbar utveckling betonar man åter vikten av ett integrerat tillvägagångssätt.
Problemen är sammanlänkade och likaså lösningarna.
Lösningen är att använda de konsekvensbedömningar som tar upp förslagens ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan på ett bra sätt.
Det är också viktigt med övergripande åtgärder, som att sätta rätt prisnivåer, investering, forskning och nyskapande, utbildning och kunnande.
Den nya strategin går ut på att vi alla tar vårt ansvar.
Det är en prioritering att engagera berörda parter, företag och medborgare när det gäller att skapa resultat.
Det handlar också om att Europeiska unionens institutioner och medlemsstater måste arbeta för att genomföra strategin.
Vi anser att Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén borde spela en mer aktiv roll när det gäller att bidra till att genomföra och övervaka strategin.
