# ID: svediakorp-gov469405
# author: Chris Davies (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Förfarandena i detta parlament placerar oss i en svag ställning.
När allt kommer omkring försöker vi påverka det dokument som kommer att lämnas över till Europeiska rådet denna vecka, men i praktiken antar jag att det redan har skrivits, översatts till 20 olika språk, och kammarens inflytande troligen kommer att vara aningen begränsat.
Detta kanske är något att uppmärksamma i framtiden.
Jag vill dock gratulera det österrikiska ordförandeskapet, eftersom det åtminstone har prioriterat denna fråga.
Det har försökt att knyta samman trådarna, och det har sett över olika sätt för att föra denna dagordning framåt, något som välkomnas.
För mig handlar den stora frågan emellertid om genomförande.
Låt mig ta ett exempel: nationella strategier för hållbar utveckling måste under alla omständigheter förberedas före juni nästa år.
Men vad händer om de inte är det?
Vilka redskap, vilka mekanismer, har vi för att se till att medlemsstaterna faktiskt genomför de löften som premiärministrarna kommer att enas om på fredag?
Vi behöver fler indikatorer.
Det finns en bra förteckning här i Österrikes utkast, men den är helt enkelt inte tillräckligt omfattande.
Vi behöver särskilda resultattabeller.
Vi måste få möjlighet att peka ut syndarna, att peka finger åt de medlemsstater som låtsas stödja idéerna om hållbar utveckling, men inte omsätter sina vackra ord i handling.
Det som vi verkligen behöver i kommissionens fall, som oberoende domare, är att lyckas finna mekanismer för att utöva påtryckningar på de medlemsstater som är så motvilliga att rubba jämvikten inom rådet och peka ut någon annan.
För fem år sedan, när programmet Natura 2000 förbereddes, utnyttjade kommissionsledamot Margot Wallström, då kommissionsledamot med ansvar för miljön, det faktum att strukturfonderna skulle kunna hållas inne om inte habitatdirektivet efterlevdes ordentligt, som en metod för att främja utvecklingen.
Hotet om att hålla inne pengar från medlemsstaterna skapade en dramatisk förändring när det gällde resultat och framläggande av nya idéer.
Jag hoppas att kommissionen under de närmaste månaderna kommer att tänka ut fler mekanismer av detta slag för att verkligen trycka till medlemsstaterna på den ömma punkten.
