# ID: svediakorp-gov469396
# author: Bruno Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 260
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Hur många gånger ska det behöva upprepas i kammaren att den europeiska konstitutionen har fallit två gånger: en gång den 29 maj 2005 i Frankrike och ännu en gång den 2 juni i Nederländerna?
De franska och nederländska ” nej ” -rösterna var tydliga och gavs med full kännedom om fakta.
Eftersom det organiserades folkomröstningar hade människorna grepp om dokumentet.
De avvisade såväl formen (superstaten) och innehållet (den ultraliberala politik som föreslogs), för att inte nämna en utvidgning som skulle omfatta Turkiet.
Har ni hört detta?
Har ni lyssnat?
Har ni förstått detta?
Ni har inte ens gjort er det besväret, och det dokument som lades fram för omröstning i dag är ett bevis på detta.
Ni uppmuntrar de medlemsstater som inte redan har gjort det att ratificera, helst med parlamentariska medel, ett dokument som inte längre har anledning att existera, och att göra detta så att debatten faktiskt bara ska kunna äga rum mellan de invigda och så att de två ” avfälliga ” länderna kan tvingas rösta om en konstitution igen.
Plan D, vars genomförande ni kräver, är egentligen en plan för vilseledande information och är ett förnekande av demokratin.
Den verkliga demokrati som vi söker i detta fall är ingen deltagandedemokrati, eller ens någon representativ demokrati.
Det är en folkomröstningsdemokrati, och det är det som skrämmer er: att ge nationerna tillbaka den röst som ni tog ifrån dem.
