# ID: svediakorp-gov469367
# author: Bruno Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 197
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – EG-domstolens utlåtande av den 13 september 2005 innebär en veritabel rättslig revolution inom vad som vanligen kallas gemenskapernas rättssystem.
Detta är faktiskt första gången som EG-domstolen har uttalat sig i fråga om befogenheter i straffrättsliga angelägenheter, och man har beslutat att Europeiska unionen, för att skydda miljön, kan kräva att medlemsstaterna tillhandahåller brottspåföljder vid fall av allvarliga brott.
I princip faller strafflagstiftning, precis som bestämmelser för brottmålsförfaranden, inom medlemsstaternas strikta behörighet.
Genom detta rättsliga beslut har en del av medlemsstaternas strafflagstiftning precis införts i gemenskapens behörighet, och detta utan något formellt godkännande från länderna.
Detta utgör också en harmonisering av strafflagstiftningen som underförstått avvisades genom avslagen vid den franska och den nederländska folkomröstningen om konstitutionen.
Men detta är inte det värsta.
Det finns risk att en sådan rättspraxis utvidgas till alla gemenskapsområden och, i synnerhet, till det som rör så kallade grundläggande rättigheter.
Jag tänker på områden som kampen mot förmodad rasism och diskriminering av olika slag, skydd av uppgifter, asylrätt och invandringspolitik.
Denna utveckling bidrar inte till våra friheter, och det är mycket oroväckande.
