# ID: svediakorp-gov469333
# author: Charles Tannock (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag önskar att jag fick framföra detta tal i ett parlament baserat i Bryssel i stället för i denna kammare, eftersom den pågående Strasbourgcirkusen, som nu förvärras av en finansiell skandal, ger vårt parlament dåligt rykte.
Jag välkomnar naturligtvis att Bulgarien och Rumänien är på väg att ansluta sig till Europeiska unionen 2007, även om det fortfarande finns problem att lösa, som systemet – eller bristen på ett system – för att skydda barnen i Rumänien och nivån på organiserad brottslighet i Bulgarien.
Men att försena deras inträde med ett år skulle inte tjäna något till annat än att sända fel signaler till deras folk och regeringar.
När det gäller den kniviga frågan om vad man ska göra med EU: s konstitution, håller jag med dem som säger att den är död i sin nuvarande form.
Trots detta godtar till och med de av oss som av princip är mot en konstitution med en utrikesminister, permanent ordförande och en bindande stadga att det finns ett behov av att anpassa fördraget för att tillmötesgå framtida utvidgning bortom Nicesystemet och fastställa den ökande obalansen mellan små och stora medlemsstater när det gäller rösträtt i institutionerna.
Denna fråga kan bara förvärras med en mångfald av ministater på västra Balkan – som den vi nyligen upplevde med självständighetsförklaringen i Montenegro – som alla förmodligen kommer att bli fullständiga medlemmar under de närmaste tio åren.
Jag skulle också vara för att återfå de förslagna befogenheterna för att öka de nationella parlamentens inflytande och för mer insyn i medlagstiftningsförfarandet i ministerrådet, vars nuvarande handlande är alltför hemlighetsfullt.
Därför beklagar jag särskilt den brittiska utrikesministern Margaret Becketts kovändning, som helt motsäger både hennes premiärministers ståndpunkt och det allmänna förtroendet för reform och insyn i Europeiska unionen.
Det är djupt beklagligt att den brittiska regeringen, tvärtemot sin danska partner, inte inhämtade yttrande från eller förankrade beslutet i underhuset innan man beslutade sig för vilken ståndpunkt man skulle inta i omröstningen i ministerrådet.
Hela lagstiftningsförfarandet skulle ha varit berättigat, både i underhuset och inför det brittiska folket, om de brittiska ministrarna hade tillfrågats inför underhuset om hur de tänkte rösta i ministerrådet, och sedan gjort det på ett fullständigt genomblickbart och öppet sätt.
Jag skulle därför vilja säga ” nej ” till Margaret Beckett och hennes syn på öppenhet i ministerrådet.
