# ID: svediakorp-gov469222
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 543
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Först av allt vill jag tacka föredraganden Martine Roure för detta viktiga och välavvägda betänkande.
Jag erinrar mig att det enligt Haagprogrammet finns en klar skyldighet att i enlighet med tillgänglighetsprincipen garantera informationsutbyte från januari 2008 mellan rättsvårdande myndigheter.
Samtidigt ska huvudvillkoren inom området uppgiftsskydd strikt iakttas.
Därför är det oundgängligt att rambeslutet om uppgiftsskydd snabbt antas inom den tredje pelaren.
Säkerhetspolitiken, särskilt antiterroristpolitiken, måste respektera både statens skyldighet att skydda sina medborgare mot allvarliga brott, inbegripet terrorism, och medborgarnas grundläggande rätt till sitt privat- och familjeliv och till skydd av personuppgifter.
Jag anser att vi måste se till att det finns sammanhang och enhetlighet i principerna om uppgiftsskydd i Europeiska unionen, bland annat mellan den första och den tredje pelaren.
EU-domstolens avgörande om avtalet om passageraruppgifter visar, som Martine Roure helt riktigt sa, att det behövs ett konsekvent och heltäckande system för skydd av personuppgifter på EU-nivå, som bygger på klara och hållbara principer för uppgiftsskyddet.
Här utgör rambeslutet enligt min mening ett viktigt steg framåt.
Kommissionen har redan föreslagit att rambeslutet om uppgiftsskydd ska genomföras senast vid utgången av 2006, innan tillgänglighetsprincipen börjar gälla.
Därför ansluter jag mig till Europaparlamentet och Martine Roure i ett vädjande till rådet om att snarast nå en uppgörelse om rambeslutet, där den ståndpunkt som parlamentet uttryckt till fullo beaktas.
När det gäller räckvidden av rambeslutet bör så många kapitel som möjligt gälla inhemska förhållanden, så som kommissionen redan har föreslagit.
Jag anser att medlemsstaterna måste komma överens om gemensamma principer för uppgiftsskyddet som ska gälla för all behandling av personuppgifter som polisen och de rättskipande myndigheterna utför i syfte att förebygga, utreda, upptäcka och beivra brott, principer som ska vara den gemensamma grund för utbytet av personuppgifter.
När det gäller Europol / Eurojust-systemet instämmer kommissionen i princip i att fortsatt tillnärmning och underlättade av en EU-ordning för skydd av personuppgifter bör garanteras efter att rambeslutet antagits i samråd med övriga berörda organ.
Den faktiska tidsplanen kan kräva ytterligare överväganden.
Jag är öppen för ytterligare säkerhetsspecifikationer för uppgiftsskyddet vad gäller biometriska identifierare och / eller DNA-uppgifter och jag kommer att närmare undersöka Europaparlamentets förslag inom detta viktiga och känsliga område.
Med beaktande av parlamentets ståndpunkt kommer jag att överväga hur bedömningen av nivån på uppgiftsskydd i tredjeland eller i ett internationellt organ konkret ska gå till.
I det betänkande som ni nu är på väg att anta föreslås en lösning som gör det möjligt för kommissionen att efter samråd med rådet och parlamentet fastställa att ett tredjeland eller ett internationellt organ garanterar en lämplig skyddsnivå i den mening som avses i rambeslutet.
Som ni säkert anar är jag själv inte emot en sådan lösning.
Vi kommer att behöva arbeta med rådet, eftersom vi behöver enighet, så att den slutliga lösningen under alla omständigheter föreskriver för det första en mekanism som ser till att det finns en tillräcklig skyddsnivå när andra villkor som föreskrivs i rambeslutet är uppfyllda, för det andra att parlamentet tillfrågas i förväg och att hänsyn i vederbörlig ordning tas till dess ståndpunkt.
