# ID: svediakorp-gov469113
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,179
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Som både förbundskanslern själv, utrikesministern och jag själv redan har sagt är förbindelserna med Ryssland av särskild strategisk vikt och det är därför uppenbart att det österrikiska ordförandeskapet behandlade det 17: e toppmötet mellan EU och Ryssland i Sotji vid Svarta havet den 25 maj med särskild prioritet.
I huvudsak handlade toppmötet om viktiga frågor i våra förbindelser med Ryssland, inklusive genomförandet av en gemensam färdplan, situationen inom EU och i Ryska federationen och framtida fördragsförbindelser men även om internationella frågor.
Av skäl som torde vara uppenbara för er stod emellertid den viktiga energifrågan i centrum för diskussionerna.
Som ni alla vet inträffade bara några timmar in på vårt ordförandeskap något som förbundskanslern har betecknat som en ” väckarklocka ”, och detta har gjort att EU har utvecklat ett djupare intresse för denna fråga.
Jag vill också påminna parlamentet om slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars.
Frågan om våra förbindelser på energiområdet, särskilt med Ryssland, har även varit föremål för en djupgående inre debatt inom EU, varför toppmötet var ett bra första tillfälle för samtal med president Vladimir Putin om gastvisten mellan Ryssland och Ukraina, som utlöste krisen i januari.
Även om president Putin kraftfullt försvarade Rysslands agerande och försökte förklara det, var han mycket tagen av styrkan i EU: s reaktion i den här frågan.
Europeiska rådets möte i mars lade inte bara för första gången grunden till en energipolitik inom EU utan det fick även betydelse för diskussionerna i Ryssland.
Europeiska rådet kommer i slutet av denna vecka att låta en skrivelse från den höge representanten och kommissionen ligga till grund för överväganden om den yttre dimensionen av EU: s energipolitik, där man även kommer att ta hänsyn till de ståndpunkter som Ryssland har uttryckt vid toppmötet.
I de överväganden som kommer att göras vid G8-mötet i S: t Petersburg i juli, kommer även hänsyn att tas till de diskussioner som förs om energi vid toppmötet.
Ni torde vara medvetna om att huvudämnet för G8-mötet under det ryska ordförandeskapet är säkerställandet av tillgången på energi.
Vi har använt detta tillfälle till en ingående, ärlig och uppriktig dialog om energifrågor.
EU har gjort klart att Ryssland måste vara en pålitlig partner på energiområdet – vilket det verkligen var och är – men vi har inte desto mindre uttryckt vår oro över följderna för EU av den gastvist som uppstod i januari mellan Ryssland och Ukraina, och vi har med eftertryck påpekat att våra förbindelser på detta område måste grundas på ömsesidighet, inte bara i fråga om tillträde till marknader utan även när det gäller infrastruktur och investeringar.
Vi betonade även vikten av principen om insyn och öppenhet på konkurrensområdet och uppmanade kraftfullt Ryssland att ratificera Energistadgefördraget.
Som svar på detta försäkrade president Vladimir Putin att Ryssland skulle fortsätta att vara en pålitlig energileverantör samtidigt som han inte uteslöt möjligheten av att Ryssland på lång sikt skulle ratificera Energistadgefördraget.
Till dess att detta inträffar sa han emellertid att samarbetet skulle ske från fall till fall, och han påpekade att det redan förekommer betydande utländska investeringar på den ryska energisektorn i en betydligt större utsträckning än i många andra energiproducerande länder.
Han menade att det ömsesidiga synsättet bara var meningsfullt om Europeiska unionen å sin sida var beredd att ge Ryssland tillträde till resurser som den ansåg vara lika viktiga för sin egen del som energitillgångarna var för Ryssland.
Det stod klart att EU och Ryssland hade avgjort skilda uppfattningar om vilken form det framtida samarbetet skulle ta, men på plussidan kan vi notera att ämnet behandlades på ett uppriktigt, positivt och givande sätt vid toppmötet mellan EU och Ryssland, där båda sidor var eniga om att den dialog om energifrågorna som redan hade inletts skulle fortsätta i större utsträckning och mer ingående.
President Vladimir Putin klargjorde särskilt sin önskan att överbrygga skiljaktigheter och arbeta för en överenskommelse med EU.
Vid toppmötet betonade båda sidor sitt gemensamma beroende på energiområdet och framhöll att EU och Ryssland måste precisera sina förbindelser på detta viktiga område genom en gemensam överenskommelse.
Vid toppmötet diskuterades naturligtvis även andra ämnen.
Ett av dessa var möjligheten att Ryssland skulle anslutas till Världshandelsorganisationen.
Ryssland har beslutat att avsluta förhandlingarna före detta års utgång för att kunna ansluta sig 2007.
Vi försäkrade dem om vårt stöd och framhöll åter vår beredskap att i så fall utarbeta ett ” frihandelsavtal plus ” med Ryssland inom ramen för ett framtida heltäckande fördrag som skulle vara avsett att ersätta de partnerskaps- och samarbetsavtal som, även om de är på väg att löpa ut, redan finns.
Ryssland upprepade sin önskan om att arbetet på ett nytt fördrag av detta slag mellan EU och Ryssland skulle kunna gå mycket snabbt.
Enighet rådde om att detta fördrag skulle vara så omfattande och varaktigt som möjligt i linje med behoven och dynamiken i förbindelserna mellan oss och för att inget vakuum skulle uppstå skulle nuvarande avtal fortsätta att gälla tills det nya fördraget trädde i kraft.
Vi var särskilt nöjda med att det var möjligt på toppmötet att underteckna överenskommelser om visumlättnader och återtagande på grundval av den överenskommelse som nåddes i slutet av föregående år under Förenade kungarikets ordförandeskap.
Dessa överenskommelser kommer att avsevärt underlätta såväl affärsförbindelser som personliga kontakter.
EU ser det som en stor och viktig framgång att man har lyckats sluta ett återtagandeavtal med Ryssland.
Detta avtal är också ett bevis på att förbindelserna mellan EU och Ryssland är givande och på den verkliga nytta som vårt folk har av dem.
Förutom detta har vi åter uppmanat Ryssland att vidta åtgärder för att garantera att gränsöverenskommelserna med Estland och Lettland kan ratificeras.
Naturligtvis togs även människorättsfrågor upp vid toppmötet.
I samband med diskussionen om situationen i Tjetjenien välkomnade vi överenskommelsen med kommissionen om formerna för genomförandet av ett program på 20 miljoner euro till stöd för socioekonomisk återhämtning i norra Kaukasus.
Vi hänvisade även till överläggningarna om mänskliga rättigheter, vars tredje runda hölls i Wien i mars och som har blivit en viktig del i förbindelserna mellan oss.
Slutligen vill jag också nämna att överläggningarna även kretsade kring internationella frågor och särskilt situationen i Iran.
Vi tog även upp situationen i Vitryssland och uttryckte åter vår beredskap att samarbeta med Ryssland för att lösa de ” frysta konflikterna ” i Moldavien och Georgien.
Slutligen visade det sig vara möjligt att på toppmötet nå en överenskommelse om ett institut för Europastudier i Moskva med gemensam finansiering från EU och Ryssland.
Allt som allt var detta ett bra toppmöte med fria och uppriktiga diskussioner i en vänskaplig anda, där båda sidor var beredda att överbrygga skiljaktigheter och finna lösningar på de problem de står inför.
