# ID: svediakorp-gov469035
# author: Janez Potočnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,394
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill svara kort och koncist på så många av de nämnda farhågorna och frågorna som möjligt.
Först vill jag, på kommissionen vägnar och personligen, tacka alla ledamöter för deras samarbete och stöd, som jag är väldigt tacksam över.
Antalet inlägg som gjordes i morse visar tydligt att de här frågorna har blivit mycket uppmärksammade, vilket ger en tydlig signal om den europeiska forskningens betydelse för Europas framtid, våra liv och ekonomi.
Jag ska börja med budgeten och budgetstrukturen.
Skillnaden mellan den budget som parlamentet och rådet föreslår är nu 2 procent, vilket är en liten skillnad.
Jag anser att vi har en samsyn och att en det borde vara relativt lätt att göra en överenskommelse på den här punkten.
Jag vill påpeka att man borde vara försiktig vid jämförelsen av det sjätte och det sjunde ramprogrammet, eftersom de är strukturerade på olika sätt och ibland är svåra att jämföra.
Det finns till exempel i nuvarande priser en ökning på 60 procent för åtgärder i FP7, mot 30 procent för de gamla kontinuitetsåtgärderna.
Därför betyder en ökning på mer än 30 procent för vissa kontinuitetsåtgärder att dessa faktiskt håller på att få tydlig prioritet.
Tjugofem procent av åtgärderna är nya, medan ungefär 75 procent av åtgärderna är kontinuitetsåtgärder.
När det gäller de prioriterade temaområdena, måste vi vara medvetna om att Europeiska forskningsrådet, antingen nu eller i framtiden, kommer att ta itu med dessa, men naturligtvis vet vi inte på förhand hur de här temaområdena kommer att struktureras.
Gällande små och medelstora företag har jag ärligt talat ingenting emot 15 procent, men anser att detta måste ske genom en politisk förändring.
Det är därför jag argumenterar för en förenkling och anser att den ytterligare finansieringen på 15 procent eller 25 procent, som vi erbjuder små och medelstora företag borde leda till förändringar.
Därför måste vi uppmärksamma deras behov, särskilt i arbetsprogrammen.
När det gäller energi är det tydligt att, som ett antal av er helt riktigt har påpekat, detta är en av de större utmaningarna vi måste ta itu med i framtiden.
Vi är alla överens om detta.
Kommissionen anser emellertid att utmaningen helt enkelt är för allvarlig för oss för att vi ska kunna utelämna något potentiellt område från forskning, från förnybar energi till vätebränsleceller, rent kol, kärnenergi, smarta nätverk och effektivare energianvändning och så vidare.
När det gäller utmaningarna på miljöns område såsom klimatförändring, vilket sannerligen är en viktigt fråga, vill jag säga att de är allvarligare än vad vi ibland är redo att erkänna.
Praktiskt taget alla våra insatser när det gäller forskning borde inriktas på att göra våra liv lättare i framtiden.
Om vi fortsätter i den nuvarande riktningen kommer vi att stå inför några väldigt allvarliga utmaningar.
Jag vill göra några påpekanden om forskning på embryonala stamceller och om Europeiska forskningsrådet, som jag talade om i min inledning.
Om ni frågar vilken toppforskare som helst om forskning på embryonala stamceller, vilket jag nyligen gjorde, kommer de att svara er att rätt sätt att hantera stora hälsofrågor på är genom att kombinera insatser från olika källor och ursprung.
Det är deras tydliga svar.
Jag fick en fråga om Eurobarometern om bioteknik.
Som ni vet genomför kommissionen regelbundet allmänna opinionsundersökningar, Eurobarometer, om frågor som rör bioteknik.
2006 års version håller för närvarande på att slutföras och borde bli tillgänglig under de kommande tio dagarna.
Eftersom frågan som ställts var tydlig, kan jag berätta för er att när det gäller åsikterna i Europa om forskning på embryonala stamceller godkänner 55 procent av de tillfrågade detta om det regleras på regeringsnivå eller genom ännu striktare reglering.
Sjutton procent godkänner det endast under väldigt speciella omständigheter.
Bara 9 procent godkänner det inte under några omständigheter alls och 15 procent vet inte.
Om man således gör en sammanställning skulle 50 procent godkänna forskning på embryonala stamceller, 25 procent skulle vara emot, vissa skulle tillåta det under väldigt speciella omständigheter, och 15 procent vet inte.
Det här är förresten i linje med studien om sociala värden när det gäller medicin och medicinsk teknik som publicerades förra året.
Denna studie visade att 90 procent av EU-medborgarna anser att medicin och medicinsk teknik kommer att ha en positiv effekt på våra liv under de kommande tjugo åren.
Jag vill säga att vi är medvetna om de skillnader som finns i olika länder angående det vi diskuterar i dag.
Det är inte direkt en diskussion om moraliska frågor, utan snarare om vi kan etablera ett system på EU-nivå, som balanserar de mycket skiftande nationella vanorna och tar hänsyn till etiska frågor.
Jag anser uppriktigt att kommissionens förslag går i rätt riktning.
Europeiska forskningsrådet innebär ett kraftigt förändrat synsätt i Europa.
Därför bör vi alla vara stolta över vad vi genomför.
Jag ska försöka övertyga er om på hur stort allvar jag tar detta.
Förra helgen var professor Kafatos och jag i Förenta staterna och träffade ordförandena för National Science Foundation och National Institute of Health.
Jag ville att han skulle synas tydligt på scenen och att han skulle uppfattas som någon som de ska samtala och samarbeta med i framtiden.
Jag håller helt och hållet med om att Sammanhållningsfonden och ramprogrammet för konkurrens och innovation ska användas tillsammans.
Därför håller jag fullt med om att de frågor som rör de mindre utvecklade regionerna ska ingå.
Vi måste förbättra kapaciteten här.
Vi måste göra allt när det gäller infrastruktur, så att de kan konkurrera i fråga om sakkunskap, vi behöver denna sakkunskap eftersom vi deltar i en global kapplöpning.
Det är mycket viktigt att vi inser det.
Fisket kommer att vara en övergripande fråga, som ska ges särskild uppmärksamhet, vilket kommissionen tydligt har betonat.
Kvinnor är genuint underrepresenterade och vi försöker att göra vårt bästa för att förändra det.
Teknikplattformar har en bred potential.
De utvecklades genom forskningsåtgärder, men har redan lämnat det syftet bakom sig och har en roll att spela när det gäller ledande marknader och den Europeiska tekniska högskolan och så vidare.
De kommer att vara en avgörande faktor.
När det gäller förenkling av dokument, var det en av de svåraste uppgifter jag någonsin har haft, men vi går framåt så fort som möjligt med detta.
Som svar på frågan från Lambert van Nistelrooij om en halvtidsöversyn av strukturfonderna, kan jag inte göra något åtagande, eftersom detta inte är mitt område.
Jag är emellertid intresserad av detta område och jag ser det som ett logiskt förslag som går i rätt riktning.
När det gäller frågan om utbildning, försöker vi att särskilt uppmärksamma universiteten, eftersom vi anser att de kan göra mer än vad de nu gör och att vi ibland inte är tillräckligt välvilligt inställda mot dem.
Sammanfattningsvis spelar tiden stor roll, som någon av er underströk.
Det är mycket viktigt att vi kan genomföra programmet i tid, så att genomförandegraden 2007 är lika hög som tidigare.
Detta är väldigt viktigt, eftersom det är en politisk bekräftelse på forskning och utveckling som skulle stärka oss i framtida debatter, som också har ett samband med budgetfrågor.
Vi vill gå bortom ramprogrammet till det europeiska forskningsområdet.
Inriktningen i Europa har sedan andra världskriget ändrats till en kunskapsbaserad ekonomi: Dessutom borde reglerna för deltagande hanteras mycket noga, därför att de är en del av frågan om timing och bör noga övervägas.
Kommissionen är beredd att vara flexibel och konstruktiv i detta trepartssamtal och vill se till att våra gemensamma insatser blir framgångsrika.
Slutligen håller jag med de av er som anser att budgeten skulle vara större, men vid den här tidpunkten är det bäst att koncentrera sig på genomförandet.
Om vi satsar på genomförandet kan vi visa att vi behöver mer finansiering i framtiden och att vi kan förändra Europa i realiteten.
